Världshistoriens värsta hajangrepp blir två nya Hollywoodfilmer

U.S.S. Indianapolis 19 dagar innan olyckan i Stilla Havet. U.S.S. Indianapolis 19 dagar innan olyckan i Stilla Havet.
Om du har sett HAJEN kanske du kommer ihåg en scen där Robert Shaw (den galna kaptenen) beskriver hur han minns när U.S.S Indianapolis sänktes av japanerna den 29 juli 1945 efter att de levererat atombomben som avsluta andra världskriget. Du kan se scenen från HAJEN ovan. Detta är en av de berättelser som bidragit till den negativa bild som cirkulerat kring hajar sedan 1975 i media. Nu planerar Hollywood-producenter att producera två konkurrerande filmer om händelsen där 1 196 män från besättningen hamna i havet för att sedan angripas av hajar under 4 dagar innan undsättning kom. Den ena filmen ska produceras av Warner Bros men har inte fått en offentlig titel ännu och den andra filmen har fått titeln U.S.S. Indianapolis: Men of Courage, där Nicolas Cage och Matt Lantner (från Star Wars) spelar.

Omkring 300 av besättningen dog vid explosionen och fartygets nedgång orsakad av två torpeder från en japansk ubåt. På tolv minuter hade fartyget rullat runt från fören till aktern och satte kurs ner mot havsdjupet med fören först. Det fanns få livbåtar och flytvästar till hands eftersom allt gick mycket snabbt. Övriga 900 som överlevde smällen och fartygets dödskamp fick vänta i vattnet på undsättning oftast utan livbåtar. Omkring 600 man dog i havet av hajar och andra orsaker i väntan på hjälp. Männen i vattnet bildade grupper och formationer för att försöka undvika hajarna som samlades kring uppståndelsen men tyvärr blev troligen många angripna. En av de hajarna som sägs ligga bakom flest hajangrepp under denna händelse sägs vara den vitfenade oceanhajen eller årfenhajen som den också kallas. Denna haj har rapporterats i Sverige en gång.
Årfenhaj/Vitfenad oceanhaj trors ligga bakom en majoritet av angreppen på sjömän från U.S.S. Indianapolis.

Nödmeddelande sändes ut och tre och en halv dag senare upptäckte den amerikanska marinen sjömännen ute till havs. Då de upptäcktes konstaterades att den främsta orsaken till dödsfall var tröst och svält men att de döda togs av hajar. Saltförgiftning, nerkylning, uttorkning och hallucinationer med mera som orsakades av de extrema oceaniska förhållandena i vattnet tillsammans med avhudning var troligen betydligt dödligare än hajangreppen. När männen upptäckts hade militären order om att inte landa med flygplanet i området utan bara släppa ut livflottar men efter att ha observerat hajangrepp på flera personer under kort tid bröt man order och plocka upp de män som ansågs vara mest exponerade för angrepp då de simma ensamma. De tog upp 56 män men alla fick inte plats i flygplanet, istället band man fast en del av dem med fallskärmar invid planet vilket resultera i att planet inte var flygsäkert efter incidenten och sänktes i havet senare.

Nedan berättar två överlever om vad han upplevde när fartyget sänktes och om hur han överlevde. Flera av Edgar Harrell kamrater togs av hajarna men även trösten var en viktig orsak till dödsfall. Vissa sjömän blev galna av att dricka saltvatten och angrep de övriga sjömännen. Många som Edgar Harrell själv orsakades av kraftig avhudning. Detta och andra saker orsaka troligen blödningar vilket kan attrahera hajar. Det bildades blodmoln i vattnet vilket attraherade fler hajar till området enligt en annan överlevare Loel Dean Cox.

Loel Dean Cox berättar om att de förlora två eller tre män i deras grupp varje natt. "You were constantly in fear because you'd see 'em all the time. Every few minutes you'd see their fins - a dozen to two dozen fins in the water."

Hajarna knuffades och ibland kom de in för att angripa en person, då kunde de också ta med hela mannen under vattnet. "In that clear water you could see the sharks circling. Then every now and then, like lightning, one would come straight up and take a sailor and take him straight down. One came up and took the sailor next to me. It was just somebody screaming, yelling or getting bit," enligt Loel Dean Cox. Mer om denna historia här.

Detta är givetvis en skrämmande historia som säkerligen kommer bli mycket eftersökta på bioduken. Risken finns att hajarna ännu en gång får spela "the bad guy" och gestaltas som onda varelser som vi helst kan klara oss utan. Om detta är fallet kan filmerna orsaka mycket skada för bevarandeåtgärder av hajar över hela världen. Jag hoppas Hollywood inte ännu en gång kommer orsaka förödelse av hajpopulationer världen över vilket var fallet med HAJEN 1975. Du kan läsa mer om boken och filmen HAJEN i min senaste bok och hur detta påverka vithajen och andra hajar över hela världen negativt.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln