Dissektion av vithaj

Under dissektionen gjorde jag tvärsnitt av vithajen för att undersöka utbredningen av röda muskler i epaxialmuskulaturen. Här tas gaffellängden och jag rita ut snittens placering. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Under dissektionen gjorde jag tvärsnitt av vithajen för att undersöka utbredningen av röda muskler i epaxialmuskulaturen. Här tas gaffellängden och jag rita ut snittens placering. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.

Det har varit hektiskt för mig på KwaZulu-Natal Sharks Board (KZNSB) eftersom det är en omställning till ett annat land men också omställning av min vardag till många nya intryck för mig. I tisdags fick jag dissekera min första vithaj till mitt masterarbete. Masterarbetet utgår ifrån att undersöka vithajens endotermiska kapacitet under hajens tillväxt. Jag undersöker de röda musklerna och retia mirabilia hos vithajen samt andra organ som hanterar vithajens förhöjda kroppstemperatur.

Jag tänkte presentera min metodologi för hur jag genomför en dissektion av vithaj. Dissektionen bygger delvis på Carey et al. (1985). Det finns dock en standard för hur KwaZulu-Natal Sharks Board jobbar när det samlar data från hajarna vilka inkommer löpande från hajnäten. Jag upplever att KZNSB har en mycket hög nivå på rapporteringen. Varje haj tas på vara och en mängd data samlas in. 

Det första som görs är att hajen vägs och mäts externt. I detta fall vägdes hajen i en kran eftersom den var mycket tung. De flesta vithajar som fångas omkring natalkusten är ca 2 meter långa och i denna storlek. Efter vägning placeras hajen på dissektionsbordet.

Vithajen vägs genom att använda en kran. Eftersom hajarna kan vara mycket stora är det inte möjligt att lyfta dem för hand. Denna vithaj var ca 2,5 meter lång och vägde 150 kg. Jag borde kanske ha ställt mig bredvid för att visa hur stor vithajen var. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Vithajen vägs genom att använda en kran. Eftersom hajarna kan vara mycket stora är det inte möjligt att lyfta dem för hand. Denna vithaj var ca 2,5 meter lång och vägde 150 kg. Jag borde kanske ha ställt mig bredvid för att visa hur stor vithajen var. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Hajen ligger på dissektionsbordet. Undersidan av huvudet visar de klassiska triangulära tänderna för vithaj. Detta är en subadult hona som börjat få triangulära tänder. Mindre vithajar som är juveniler har mer syllika tänder, framförallt i underkäken lämpliga för att fånga bytesdjur som är mindre än hajen så som mindre fiskar. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Hajen ligger på dissektionsbordet. Undersidan av huvudet visar de klassiska triangulära tänderna för vithaj. Detta är en subadult hona som börjat få triangulära tänder. Mindre vithajar som är juveniler har mer syllika tänder, framförallt i underkäken lämpliga för att fånga bytesdjur som är mindre än hajen så som mindre fiskar. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.

Efter vägning och standardmått öppnas hajen upp och de inre organen exponeras. Lever tar störst plats i kroppshålan och är det första organet som läcker ut när kroppsvägen penetreras. Leverns funktion är bl. a. att bidra med flytkraft för hajen. Leverns storlek varierar med hajens ålder. Nyfödda vithajar har oftast mycket små leverlober. Varför det är så är okänt.

Vithajen öppnas upp för första gången och levern blir synlig. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Vithajen öppnas upp för första gången och levern blir synlig. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Levern (till vänster) består av två stora leverlober och de är kraftigt vaskulära. Om temperaturen i levern är förhöjd bör oljan squalen som finns i levern som bidrar med flytkraft expandera vilket skulle innebära ännu mer flytkraft än hos hajar som är ektoterma. Till höger syns magsäck och spiraltarm. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Levern (till vänster) består av två stora leverlober och de är kraftigt vaskulära. Om temperaturen i levern är förhöjd bör oljan squalen som finns i levern som bidrar med flytkraft expandera vilket skulle innebära ännu mer flytkraft än hos hajar som är ektoterma. Till höger syns magsäck och spiraltarm. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.

Jag går inte igenom alla inre organ i detta blogginlägg utan sparar det till senare. Hjärta, suprahepatiskt organ, magsäck, spiraltarm och andra organ frilades. När de inre organen är borta börjar ett mycket hårt jobb med att frilägga muskler. Vithajen är stor och det krävs mycket hårt arbete för att dels skära hajen i tvärsnitt men också för att frilägga röda muskler separat.

Ventrikeln hos vithajen är V-formad som hos fåglar och däggdjur, ett tecken som skvallrar om att vithajen är varmblodig. Hjärtats ventrikel är en tjock muskel som består av compacta och spongia. Den svamplika inre delen av hjärtat tror fungera som en ytförstorare mot blodet för att öka area mot volym vid hjärtslaget. Campacta är den yttre delen och själva muskeln, vilken är mycket tjock, dvs. innebär tjockleken högt blodtryck. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Ventrikeln hos vithajen är V-formad som hos fåglar och däggdjur, ett tecken som skvallrar om att vithajen är varmblodig. Hjärtats ventrikel är en tjock muskel som består av compacta och spongia. Den svamplika inre delen av hjärtat tror fungera som en ytförstorare mot blodet för att öka area mot volym vid hjärtslaget. Campacta är den yttre delen och själva muskeln, vilken är mycket tjock, dvs. innebär tjockleken högt blodtryck. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.

I min studie väger jag de röda musklerna för ena sidan av hajen och den andra sidan av hajen använder jag för att göra tvärsnitt. Tvärsnitten måste mätas ut innan de görs. Metoden är baserat på Carey et al. (1985) där 12 delar vilka varje utgör 5 % av gaffellängden prepareras. Snitten börjar vid 27 % av gaffellängden och fortsätter till 85 % av gaffellängden. Detta täcker i stort nästan hela epaxialmuskulaturen.  

Tvärsnitten som är 12 till antalet och utgör till varje del 5 % av 27-85 % av gaffellängden hos hajen. Bild: David C. Bernvi.
Tvärsnitten som är 12 till antalet och utgör till varje del 5 % av 27-85 % av gaffellängden hos hajen. Bild: David C. Bernvi.
Varje tvärsnitt fotograferas sedan med en skala för att jag senare i en mjukvara ska kunna bedöma de röda musklernas spridning i varje segment. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.
Varje tvärsnitt fotograferas sedan med en skala för att jag senare i en mjukvara ska kunna bedöma de röda musklernas spridning i varje segment. Bild: David C. Bernvi vid KZNSB.

Sedan återstår att fotografera varje segment. Jag kan senare i en mjukvara med hjälp av skalan i bilden bedöma utbredningen av de röda musklerna för varje segment. Vidare kan jag räkna ut volymen för varje segment och addera dem tillsammans för att ta fram den totala röda muskelvikten.

Efter detta återstår att ta ett vävnadsprov för varje segment ifrån underhudsartären i sidan till den röda muskulaturen så att retia mirabilia som utgörs av artärer och vener i ett värmeväxlingssystem tas med. Jag fixerar dem i formalin för att göra histologiska snitt där jag ska se om jag kan uppskatta antalet arter och vener och förhållandet mellan dessa i Sverige.  

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln