Min metod för provtagning av vithaj

När jag gör tvärsnitt av vithajen sker snitten vid dessa positioner. Det blir 12 eller 13 snitt beroende på vithajens kroppsproportioner. Varje tvärsnitt motsvarar 5 % av kroppslängden baserat på gaffellängd (Fork Lenght).
När jag gör tvärsnitt av vithajen sker snitten vid dessa positioner. Det blir 12 eller 13 snitt beroende på vithajens kroppsproportioner. Varje tvärsnitt motsvarar 5 % av kroppslängden baserat på gaffellängd (Fork Lenght).
Jag har tidigare bloggat om hur jag tar mina prover men jag tänkte att jag efter att ha avslutat min provtagning nu med erfarenhet av dissektioner av 7 vithajar kan förklara lite närmare vad jag har gjort och vad jag har upptäckt.

Bakgrunden till min metodologi bygger på en studie från 1985 av Carey et al. där man undersöker den endotermiska kapaciteten hos hajar i familjen Lamnidae. Tvärsnitt görs på olika arter av hajar för att jämföra arternas position av röda muskler och mängd röda muskler. Men inga ontogenetiska undersökningar gjordes under denna studie. Detta är något som jag gör i min studie däremot. Jag har undersökt den ontogenetiska variationen av röda muskler hos vithajar vid KZNSB. Mina resultat visar att det finns en signifikant lägre massa av röda muskler hos vithaj under 100 kg i förhållande till de vithajar som är över 100 kg i vikt. Utöver detta kommer jag även göra histologiska snitt på underhudsartärer och vener i det laterala retia mirabilia tillbaka i Sverige.
Denna vithaj kan delas in i 13 tvärsnitt vilket är ovanligt. Vissa vithajar har en annorlunda kroppsproportion. Bild: David C. Bernvi.
Denna vithaj kan delas in i 13 tvärsnitt vilket är ovanligt. Vissa vithajar har en annorlunda kroppsproportion. Bild: David C. Bernvi.
För att genomföra undersökning av de röda musklernas utbredning görs 12 eller 13 tvärsnitt av vithajen från den fjärde gälspringan. Eftersom det förekommer en viss variation påbörjas det första tvärsnittet vid 27 % av gaffellängden och mäts sedan ut i 5 % snitt från denna position tills alla sektioner är markerade. För att markera tvärsnitten används en krita eller en blyertspenna. 

När snitten är markerade tas ett helkroppsfotografi för att det ska vara känt var snitten ska göras om något mäts fel. Det är också bra att jämföra snittens position mot andra vithajar för att upptäcka eventuella variationer mellan olika individer. Mätning får inte göras på hajen utan måste göras från sidan av kroppen. Om mätning skulle ske på kroppen blir måtten felaktiga. Tvärsnitten numreras också med sitt nummer innan de första snitten görs. Ett ytligt snitt görs dock innan hajen skärs i bitar ifall markeringarna från kritan eller pennan tvättas bort under hanteringen.
Denna vithaj kan delas in i 12 tvärsnitt. Det finns dock utrymme för en liten yttrerligare del. Jag har dock noterat att så långt bak i kaudalpedunkeln förekommer det inget retia mirabilia. Området utgörs mestadels av tjock hud och kraftiga ligament. Bild: David C. Bernvi.
Denna vithaj kan delas in i 12 tvärsnitt. Det finns dock utrymme för en liten yttrerligare del. Jag har dock noterat att så långt bak i kaudalpedunkeln förekommer det inget retia mirabilia. Området utgörs mestadels av tjock hud och kraftiga ligament. Bild: David C. Bernvi.
Ett färdigt tvärsnitt fotograferas med en linjal i bild för att bidra med en skala. Bild: David C. Bernvi. Ett färdigt tvärsnitt fotograferas med en linjal i bild för att bidra med en skala. Bild: David C. Bernvi.
Tvärsnitten görs sedan med hjälp av en stor kniv. Det är viktigt att snitten skärs rakt. Helst bör man skära mellan ryggradskotorna eftersom det är mycket arbetsamt att skära genom en ryggradskota. Men har man en skarp kniv är även detta möjligt.

När tvärsnitten är färdiga börjar själva provtagningen. Provtagningen består av att ta ett vävnadsprov av retia mirabilia i muskelvävnad och att fotografera tvärsnittet för att senare beräkna arean av röda muskler.

Det är viktigt att tvärsnittet ligger ner med sin baksida upp och inte står på sin ventralsida eftersom detta kan påverka musklerna i tvärsnittet och påverka arean. Om tvärsnittet ligger ner, oftast är de ca 10 cm tjockt, påverkas musklerna minimalt av gravitationen kring ryggraden där de röda musklerna är positionerade.

Fotografiet ska tas ovanifrån i en vinkel av ca 90 grader. Tvärsnitten måste tvättas och sköljas från blod och köttslamsor. En skala måste finnas med i bilden och givetvis ett nummer för vilket tvärsnitt som fotograferas. Det är också viktigt att fotografiet tas i starkt ljus så att kontrasten mellan de röda musklerna och de vita musklerna är tydlig.

Vävnadsprovet innebär att jag tar en bit av hajens underhudsartärer och vener samt retia mirabilia som löper från dessa blodkärl ner genom muskulaturen. Beroende på tvärsnitt är dessa vävnadsprov olika stora. Jag tar ett prov som täcker hela retia mirabilia. Proverna fixeras sedan i 10 % formalin så att jag kan göra histologiska snitt senare i Sverige. När vävnadsproverna fixeras är det viktigt att de inte står upp så att blodkärlen i musklerna trycks ihop av gravitationen. Istället lägger jag dem horisontellt för att undvika detta. Jag tar inte heller vävnadsprov från den sida av hajen som har legat mot underlaget eftersom blodkärlen oftast är ihop tryckta i denna del av kroppen. Dessutom har den delen som legat ner mot marken fyllts med blod som koagulerat. Detta tillstånd kallas för livor mortis och innebär att blod rinner ner till den del av kroppen som ligger mot underlaget och sedan koagulerar där. Kapillärer och blodkärl fylls med blod och vävnaden ser onaturligt röd ut. Det är med andra ord olämpligt att ta ett vävnadsprov från denna del av kroppen.

Så detta är i princip vad jag har gjort hittills men jag har också tagit extra prover utöver detta som kan vara användbart. Exempelvis har jag gjort mätningar på vithaj och undersökningar av andra delar av kroppen. Jag har försökt lära mig så mycket som möjligt och samlat så mycket data som möjligt för de individer som jag fått tillgång till så att de kan komma till användning i flera vetenskapliga projekt. Vad jag har beskrivit ovan är dock det som mitt mastersarbete huvudsakligen handlar om exklusive den histologiska delen som kommer att genomföras i Stockholm. Nu återstår några hektiska dagar innan jag återvänder till Stockholm igen.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln