Hajangrepp och strandliv

Två män badar på samma plats som en annan man fiskar vid Umhlanga, Durban. Detta är uppenbarligen inte en bra kombination eftersom fiskarens bete kan attrahera hajar till de två badande männen. Männen i vattnet utsätter sig för en onödig risk. Bild: David C. Bernvi.
Två män badar på samma plats som en annan man fiskar vid Umhlanga, Durban. Detta är uppenbarligen inte en bra kombination eftersom fiskarens bete kan attrahera hajar till de två badande männen. Männen i vattnet utsätter sig för en onödig risk. Bild: David C. Bernvi.
Varingsskylt vid badstranden i Durban, Umhlanga varnar bl. a. för att man inte bör simma under skymning och gryning då risken för hajangrepp är större. Bild: David C. Bernvi. Varingsskylt vid badstranden i Durban, Umhlanga varnar bl. a. för att man inte bör simma under skymning och gryning då risken för hajangrepp är större. Bild: David C. Bernvi.
Under min vistelse i Durban har jag börjat förstå varför man använder sig av hajnät för att skydda mot hajangrepp. Hajnäten reducerar risken för badare och surfare att stöta på en haj när de brukar vattnen. Detta görs på bekostnad av populationen av hajar och andra marina djur.

För en person i Sverige eller på en plats långt borta från detta samhälle är det svårt att förstå logiken. När man besöker badstränderna vid Durban förstår man dock hur viktiga stränderna är för de lokala kustsamhällena och människorna som lever här. Badstränderna fungerar som sociala knutpunkter, en form av offentliga rum. En plats där man lär sina barn simma, där man träffar sina kompisar och umgås med sina vänner. Stranden som består av stora öppna ytor ger en känsla av trygghet och gemenskap och knyter samhället samman i en fredlig samvaro. I övriga delar av det Sydafrikanska samhället som belastas av hög brottslighet är människors rörelsefrihet starkt begränsad. Stranden utgör en central del av rekreation utmed KwaZulu-Natal.

När ett hajangrepp sker krossas denna idyll som ett nedslag från en skräckfilm. Jag har lyckligtvis inte fått uppleva något hajangrepp men jag har sett en vithaj simma under skymningen i vattnen mellan människor som utan vetskap fortsatte med sina aktiviteter.

Hajnäten fungerar inte som barriärer. Hajarna kan simma mellan dem, under dem eller över dem. De fungerar för att reducera hajarna i området där badare förekommer. Och jag har blivit omvänd i min syn på problematiken.

Det hela mynnar ut i frågan: Om vi ska sätta hajarnas liv framför människors eller om människornas liv ska värdesättas framför hajarnas? Som en humanist blir svaret det sista, vi är människor och för att förbli mänskliga måste vi värna om människligt liv. Vi kan inte låta människor dö i havet eller lemlästas på grund av att hajarna var där först. Människor är också djur och även om vi mestadels är terrestra kan vi lära oss simma och vistas i havet. Vi har med andra ord lika stor rätt som hajar att existera i havet som hajarna har rätt att existera i haven. Många säger att vi inte hör hemma i havet men faktum är har människan den allra största påverkan på havets fiskpopulationer genom konsumtion och förmåga att vistas i havet genom teknologiska framsteg. Vi är med andra ord en del av havets ekosystem genom att vi äter fisk och kan anpassa oss till dess miljö.

När det gäller att skydda människor från att bli bitna av hajar över en begränsad del av havet tycks det dock vara mycket mer kontroversiellt än att fånga fiskar för att äta upp dem. Det är inte en rationell inställning att acceptera fångst av hajar för att äter upp dem medan fångst av hajar för att skydda människor från hajangrepp är oacceptabelt. Nu är det ju så att många inte heller accepterar fångst av hajar över huvud taget men inte heller detta är en realistisk inställning. Hajar är fiskar och fångas som andra fiskar så länge människor kommer äta fisk.

Att äta hajar och fiska dem över alla världens hav tycks dock vara mer acceptabelt än att reducera hajpopulationer för att hajar inte ska bita människor över en begränsad kustremsa. Hajarna används till forskning och så länge de kommer vetenskapen till del och fångas i små mängder ser jag inget problem med KZNSB verksamhet. Vi får inte glömma att inga dödliga hajangrepp skett utmed KwaZulu-Natals kustremsa sedan hajnäten introducerades medan övriga kuststater i Sydafrika har drabbats av dödliga hajangrepp. Varje år fångas ca 20 vithajar av KZNSB men många fler tas på grund av mänsklig konsumtion. Hur många vithajar som fångas för hajfensoppa och övrig konsumtion är svårt att svara på eftersom data saknas.

Jag har lärt mig att vi inte ska vara fördomsfulla mot fenomen som pågår på andra sidan jordklotet utan att skattat den större bilden. Den information som vi får via sociala medier och internet är oftast vinklad och mycket snäv. Det bästa är att undersöka saken själv och bilda sin egen uppfattning vilket jag nu gjort.
En vårdag i Durban och badstranden vid Umhlanga fylls med tusentals badgäster. Bild: David C. Bernvi.
En vårdag i Durban och badstranden vid Umhlanga fylls med tusentals badgäster. Bild: David C. Bernvi.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln