Två atlantpopulationer av årfenhaj

Årfenhaj eller vitfenad ocenhaj som den också kallas uppvisar två genetiska populationer i Atlanten. Bild: Peter Koelbl http://www.peter-koelbl.de
Årfenhaj eller vitfenad ocenhaj som den också kallas uppvisar två genetiska populationer i Atlanten. Bild: Peter Koelbl http://www.peter-koelbl.de
Den svenska årfenhajen som påträffades i Gullmarn, Skredsvik 2004 med bloggaren. Den svenska årfenhajen som påträffades i Gullmarn, Skredsvik 2004 med bloggaren.

En ny studie (Camargo et al. 2016) visar att det förekommer två genetiska populationer av årfenhaj Carcharhinus longimanus i Atlanten. Det visar sig att en östlig och en västlig population existerar på var sin sida om Atlanten. Årligen fångas 200 000 – 1 200 000 individer av årfenhaj för hajfenfiske. Fenorna är årformiga och högt eftertraktade till hajfensoppa med ett eget namn, Liu Qi, på grund av deras höga värde.

Studien är väldigt intressant eftersom vi här i Sverige 2004 fick se ett exemplar av den tropiska fisken på svenska västkusten. Årfenhajen är dessutom en av de fyra arter som oftast förknippas med hajangrepp vilket gör ämnet något mer spektakulärt. Jag tror dock inte vi behöver oroa oss för några hajangrepp från denna haj i våra svenska kalla vatten.

Hur lyckades årfenhajen komma till Sverige? Med tanke på att populationen av årfenhaj har minskat med 98,9 % i Mexikanska Golfen sedan 1950-talet och därför är ekologiskt sett utdöd är det ett mysterium. I Mexikanska Golfen har standardiserat forskningsfiske visat att arten var den vanligaste fångade hajen under 1950-talet. Årfenhajen var 64 % mer förekommande i förhållande till övriga fiskarter. Man kunde på 50-talet konstatera att årfenhajen var den vanligaste större ryggradsdjuret i världen. Med större menar de ryggradsdjur med förmåga att nå en längd över 3 meter. 

Studien visar att det finns två genetiska populationer i Atlanten. Den västliga populationen har minskat med 98,9%. En yttraligare population noterades i Indiska Oceanen. Inga prover togs från Röda havet. Bilden visar två hypotetiska vägar den svenska årfenhajen kan ha tagit till Sverige. Den röda vandringen visar den västliga populationen och den gröna visar den östliga populationen samt hypotetisk vandring till Sverige. Bild: David C. Bernvi.

Eftersom årfenhajen är i stort sett utdöd i Mexikanska Golfen borde det vara omöjligt för hajen att ta sig till Sverige via Golfströmmen. Chansen måste vara ytterst liten. Den nya studien kan dock delvis förklara händelsen med en östlig population istället.

På grund av överfiske på årfenhaj i Mexikanska Golfen har den västliga populationen sannolikt utarmats mer än den östliga populationen. Den östliga populationen har sitt fäste utanför Centralafrika. Denna del av populationen kan ha börjat vandra i västra atlanten. Det är kanske inte omöjligt om en individ från den östliga populationen fångats upp av Golfströmmen och sedan simmat så långt norr ut som till Nordsjön och slutligen till Sverige i jakt på nya habitat.

Det kan ha funnits öppningar i årfenhajens nisch i västra Altanen som inte varit exploaterade av andra predatorer, gott med föda med andra ord. Detta kan leda till ovanliga simmönster där årfenhajar från östliga populationen utökad utbredningen och prövat på nya områden i större grad än vad som är normalt. Resultat kan ha lett en årfenhaj hela vägen till Sverige via Golfströmmen. I Sverige och Nordsjön klarade troligen inte årfenhajen av att äta på grund av de kalla vattnen. Jakten och matsmältningen har troligen försämrats till den grad att hajen avled av näringsbrist. Årfenhajen var utan maginnehåll då vi öppna den.

Alternativt kan årfenhaj simmat en annan väg utmed östra Atlanten och genom Engelska kanalen för att slutligen hamna i Skagerrak. Det är välkänt att årfenhajen följer efter fartyg och äter avfall. En fiskebåt som varit aktiv utanför Centralafrika från EU eller kanske Norge kan dragit med hajen utmed Europa och slutligen till Skagerrak. 
 
Oavsett vilken väg årfenhajen tagit till Sverige kan det vara mycket möjligt att den östra populationen av årfenhaj som inte är ekologiskt utdöd gett upphov till det svenska exemplaret av årfenhaj på Bohuskusten.

Om man tagit ett genetiskt prov från den svenska årfenhajen är det nu möjligt att undersöka om hajen kommer från västra populationen eller östra populationen i Atlanten. Jag har tidigare frågat Göteborgs naturhistoriska museum om ett genetiskt prov togs från den svenska årfenhajen men fick tyvärr inget rakt svar.

Referens:
Camargo SM, Coelho R, Chapman D, Howey-Jordan L, Brooks EJ, Fernando D, et al. (2016) Structure and Genetic Variability of the Oceanic Whitetip Shark,Carcharhinus longimanus, Determined Using Mitochondrial DNA. PLoS ONE 11(5): e0155623. doi:10.1371/journal.pone.0155623

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln