Håkäringen lever längst bland ryggradsdjuren

En håkäring på ca 5 meter har en ålder omkring 400 år. Håkäringen ovan från Göteborgs fiskhamn kan troligtvis ha en ålder på omkring 200 år. Håkäringens geléaktiga skelett gör det svårt att åldersbestämma med ryggradskotor. Bild: Anna Bernvi.
En håkäring på ca 5 meter har en ålder omkring 400 år. Håkäringen ovan från Göteborgs fiskhamn kan troligtvis ha en ålder på omkring 200 år. Håkäringens geléaktiga skelett gör det svårt att åldersbestämma med ryggradskotor. Bild: Anna Bernvi.
Genom att använda linsen i ögat hos håkäringen har danska forskare lycktats klargöra åldern för håkäringen. Bild: Anna Bernvi. Genom att använda linsen i ögat hos håkäringen har danska forskare lycktats klargöra åldern för håkäringen. Bild: Anna Bernvi.

Enligt en ny studie som kommer ut idag i Science gjord av den danska forskaren Julius Nielsen med flera från Köpenhamns universitet visar att håkäringen kan bli 400 år gammal. 

Tidigare har man spekulerat kring håkäringen eftersom den har en mycket långsam tillväxt på bara någon centimeter per år. Om håkäringen kan nå 7,3 meter i längd och väga 1,5 ton måste den bli mycket gammal. Hajar brukar man åldersbestämma genom att använda ryggradskotorna som i regel är mineraliserade med kalk (kalcificerade). Hos håkäringen är detta inte fallet och ryggraden är geléaktig som en trädgårdsslang. Årsringarna är i princip omöjliga att upptäcka i håkäringens ryggrad. 

När håkäringen föds är den 30-40 cm lång. Om den då kan nå 7,3 meter i längd skulle den åtminstone kunna bli 700 år har man spekulerat kring tidigare. Även högre ålder har föreslagits på 2 000 år. Tidigare har man kunnat resonera sig till att håkäringen åtminstone kan bli omkring 200 år gammal vilket är lika gammalt som grönlandsval men inga bevis har kunnat tas fram mer än långsam tillväxt. Tillväxthastigheten kan förändras under livet och är inget säkert bevis. 

Vissa sköldpaddor kan nå en ålder av 188 år och karpar 226 år. Den nya studien slår dock fast att håkäringen kan bli hela 400 år gammal och först blir könsmogen vid 150 års ålder. Detta innebär att håkäringen är världens mest långlivade ryggradsdjur. Dubbelt så gammalt som grönlandsvalen, sköldpaddor och karpar. Stora håkäringar som vi ser idag med en vikt uppemot 1 ton kan vara födda på 1600-talet. 

Studien använder sig av kol-14-metoden för att klargöra hur gammal håkäringen är. Man har använt sig av linsen i håkäringens öga för att bestämma åldern på hajen. En helt ny metod för hajar. I ögats lins finns krystallin, mikroskopiska proteiner som från födseln till tidig ålder bildas och då tar upp kol-14-isotopen. Därefter bildas inga fler krystalliner under livets gång. Kolisotoper från denna tid då linsen producerades sparas sedan kvar under resten av livet. När hajen dör, vilket är en känd tid och kol-14-isotopens mängd i förhållande till kol-12-isotopens mängd är känd kan man sedan gå tillbaka till hajens födelsetid då mängden kol-14 och kol-12 var annorlunda. I regel brukar man använda kol-14 för att bestämma hur länge sedan något djur eller en växt varit död i förhållande till nutid men det går lika bra att använda samma metod för att avgöra när en lins formats och jämföra med nutid eftersom linsens tillväxt avstannar vid födseln och inte har några blodkärl. Tiden emellan linsens formation och idag är alltså hajens ålder. 

När en håkäring sedan fångas och visar sig vara död kan man avlägsna linsen för att göra en kol-14-analys och bestämma vid vilken tid hajen föddes. Det finns tabeller för när olika kvoter av isotoper förekommer men detta kan variera med geografi och miljö. I marin miljö är det lite annorlunda i förhållande till landsmiljö exempelvis. 

Jag har gjort en intervju i SVT Aktuell om studien som du kan se här. 

Med hjälp av håkäringens lins har man kunnat avgöra åldern hos håkäringen. Bild: Anna Bernvi.
Med hjälp av håkäringens lins har man kunnat avgöra åldern hos håkäringen. Bild: Anna Bernvi.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln