Vithajen producerar mjölk till sina ungar

Detta är den 4,9 meter långa gravida vithajhonan som undersöks i den nya studien. Bild: Sato et al (2016).
Detta är den 4,9 meter långa gravida vithajhonan som undersöks i den nya studien. Bild: Sato et al (2016).

Ja det är sant, vithajen produceras mjölk men det är inte vilken mjölk som helst. I livmodern producerar vithajen livmodermjölk. Detta har tidigare noterats hos rockor och pigghajsartade hajar och kallas för histotrofi. Histotrofi innebär att livmoderväggen producerar näring till ungarna i form av livmodermjölk genom små hårlika strukturer på insidan av livmoderväggen. Hos en vithajhona på 4,9 meter rör det sig om nästan 100 liter livmodermjölk från bara ena livmodern. 

Vithajen föder levande ungar och uppvisar livmoderkannibalism i form av oofagi. Detta innebär att de modern producerar en stor mängd obefruktade ägg som fostren kan äta upp för att växa i livmodern. Tidigare har man trott att embryona enbart livnär sig på gulesäcken tills de kan äta de obefruktade äggen.
 
I ena livmodern fanns stora mängder livmodermjölk som uppgick till nästan 80 liter men mycket rann ut då hajen lyftes i en kran. Eftersom vithajen har två stycken livmödrar skulle det total röra sig om över 160 liter, en otroligt stor mängd. Baserat på min egen modell av vithajens magvolym har en 5 meter lång vithaj ca 150 liter magvolym. Personligen drar jag därför slutsatsen att gravida honor sannolikt inte jagar när de är gravida eftersom de inte skulle få plats med något i magsäcken. Detta skulle också förklara varför gravida vithajar fångas sällan, de tenderar troligen inte fångas på betade krokar eftersom de inte biter på dem. Den gravida honan på bilden ovan fångades i ett nät som bifångst utanför södra Japan. Sannolikt äter gravida honor ingenting eller väldigt lite under graviditeten. Istället lever hon på reserver från levern som också måste fördelas till ungarna. Detta innebär att honan troligen avstår kalla vatten och söker sig till tropikerna för att inte göra av med energi på att värma upp kroppen.

Gravida vithajar har tidigare rapporterats från södra Japan men också Taiwan och Nya Zeeland samt Medelhavet. Inga gravida vithajar har dock fångats i Sydafrika, något som förbryllar. Kanske föder gravida vithajar sina ungar i tropikerna.  

Under det tidiga skedet av embryonas utveckling i vithajens två livmödrar producerar modern den fettrika gula substansen som påminner om flytande ost. Substansen är mycket lipidrik. Vithajembryona livnär sig på detta under början av graviditeten för att sedan succesivt övergå till att äta obefruktade ägg menar den nya japanska studien (Sato et al. 2016).

Embryona som hittades i livmödrarna var alla hanar och 4 hittades i vardera livmoder, totalt 8 stycken. Ungarna hade funktionella tänder och kunde troligen göra hål på ett mindre antal obefruktade ägg som påträffades i ena livmodern. Några av äggen hade punkterats. 

De små hårstrukturerna på insidan av livmodern kan inte bara ge näring utan också syre till ungarna i livmodern.
Genom att jämföra insidan av livmodern med en gravid vithajhona som fångats tidigare med mer välutvecklade ungar kunde man fastslå att livmodermjölk produceras under ett tidigt stadium och upphör under senare delen av graviditeten.

Graviditeten kan delas in i tre delar:

1) Gulesäck absorption
2) Drickande av livmodermjölk
3) Ätande av obefruktade ägg

Hittills har man inte kunnat påvisa att vithajen är en adelofag livmoderkannibal. Detta innebär att hajen äter sina mindre utvecklade syskon. Men flera andra hajar inom samma ordning som vithajen (Lamnifromes) har visat sig vara adelofaga (syskonkannibaler). Det är inte omöjligt att vithajen genomgår ett fjärde steg i graviditeten där större foster äter upp mindre foster som är välkänt hos sandtigerhajen men även makohaj och rävhajar. 

Genom dessa steg under graviditeten kan vithajen producera stora ungar till födseln är omkring 1-1,5 meter långa. Det är lika långt som de flesta rovfiskar i havet är då de når vuxen storlek. Det är ungefär lika stort som de största gäddorna även om de nu inte lever i havet.
Vithajen föds alltså in i toppen av näringskedjan och behöver inte oroa sig för att bli uppäten av majoriteten av havets rovfiskar. 


Hur lång graviditeten hos vithajen är fortfarande oklart men det kan vara mellan 12-18 månader.
Däremot börjar bilden av vithajens reproduktion sakta klarna vilket jag tycker är väldigt spännande.
Studien "How great white sharks nourish their embryos to a large size: evidence of lipid histotrophy in lamnoid shark reproduction" från Japan, Sato et al (2016) kan du läsa här. Där finns även bilder på vithaj från tidigt stadium.

Ett foster av vithaj från sent stadium då vithajen börjat äta obefruktade ägg. Bild: Sato et al (2016).
Ett foster av vithaj från sent stadium då vithajen börjat äta obefruktade ägg. Bild: Sato et al (2016).
Livmodermjölken påminner om flytande ost. Här lyfter man upp ett embryo som det är omöjligt att se klart på grund av den gula livmodermjölken. Bild: Sato et al. (2016).
Livmodermjölken påminner om flytande ost. Här lyfter man upp ett embryo som det är omöjligt att se klart på grund av den gula livmodermjölken. Bild: Sato et al. (2016).
Etiketter: vithaj reproduktion

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln