Hajfenfiske

De flesta känner idag till det utarmande hajfenfisket som pågår över världshaven. Få känner dock till vilka hajar som är mest utsatta och vad fångstdata säger om dagens hajpopulationer.

Idag är det största problemet för vithajen och dess artfränder framförallt hajfensoppan. Året 1984 startade hajfenfisket ännu en gång i och med att Kina startade avreglera sitt land. Under 1984 blev Kina ett friare land och tusenåriga kulturer blev ännu en gång tillåtna medan kommunismens förtryck stagnerade. Detta var förvånansvärt inte bara positivt.

För hajarna var det negativt eftersom efterfrågan på hajfensoppa under den förtryckande kommunistregimen i Kina faktiskt hade hindrat fiske på hajar för deras fenors skull. Hajfenfisket ökade dock snabbt efter 1984 och medan Kinas ekonomi växte växte också hajfensoppans efterfrågan.

Det kinesiska folket fick det bättre, den växande medelklassen bestående av miljontals människor i Kina efterfrågade tusenåriga traditioner. Hajfensoppa är en delikatess i Kina och omkringliggande asiatiska länder som Hong Kong och Taiwan.

Soppan tillhör en fin etikett som iscensätts när den serveras under kinesiska banketter eller bröllop. Hajfensoppa är en traditionell statussymbol med ett högt pris både för miljön och konsumenten. Precis som champagne används hajfensoppan för att väcka positiv anda. Soppan förekommer dock i flera olika format. En del lite billigare och andra mycket dyra. Priset beror på fenornas textur och vilken haj som utgör hajfensoppan. Själva hajfensoppan är smaklös från haj. Soppan smaksätts från kycklingbuljong eller någon annan buljong efter att ha kokat i 8-10 timmar.

Vad är då hajfensoppa egentligen?
Till och börja med heter soppan "fiskfena" eller 魚翅 (yú chì) på Kinesiska och refererar faktiskt inte till haj. Detta kan faktiskt leda till problem då soppan i sig inte refererar till mer än blott "fisk". Nästintill alla kineser känner dock till att "yú chì" är gjort på hajars fenor. Lokalt råder det dock en del missuppfattningar om hur skadlig hajfenfisket är för hajar.

En del kineser tror till och med att hajfenorna som skärs av från hajarna växer ut efter ett tag igen. Hajfensoppan har sin bakgrund i Ming Dynastin (1368–1644) och anses utgöra en av havets åtta kejserliga maträtter.

Då tillagning av hajfensoppa involverar flera steg och kräver stor omsorg samt färdighet var hajfensoppan under sin tidiga historia reserverad för ämbetsmän och kejsare. Idag är det lättare att tillaga sofistikerade kinesiska maträtter och många fler kan äta maträtten idag. Prepareringen och senare tillagningen av hajfensoppa består av att man först avlägsnar fenans skinn. Många fenor säljs även med skin på. I regel är det stjärtfena, bröstfenor och ryggfenor som utgör ett intressant föremål för hajfenfiskaren. Resten av hajen slängs överbord, vilket motsvarar närmare 95 % av hajen.

Pelagiska hajar som blåhaj, vitfenad oceanhaj, långfenad makrillhaj, makrillhaj, sillhaj, laxhaj, valhaj och vithaj utgör en högintressant fångst då deras fenor är långa och breda. Numera fiskas även bentiska hajarter flitigt med mycket små fenor eftersom deras pelagiska systerarter på många platser världen över försvunnit.

På flera platser världen över har pelagiska hajarter försvunnit i den grad att kommersiellt hajfenfiske inte längre är gångbart. En del hajfenor torkas och bleks, andras säljs frysta. Efter det att hajfenorna är flådda ångkokas de för att sedan tvättas flera gånger under ett antal dagar. Under denna preparering kan man forma om hajfenas form och fenan får stå i buljong och suga in smaken tills fenas textur är gelatinaktig. Priset och kvalitén på fenan bedöms efter storlek och tjocklek. Fenan kokas därefter en kort period eller ibland 8-10 timmar. Det sägs att det smakar ungefär som nudlar. Och precis som nudlar utan smaktillsats smakar det väldigt lite. Vissa beskriver hajfensoppan som smaklös. Jag har själv aldrig smakat på hajfensoppa och skulle inte rekommendera någon att köpa ens en skål hajfensoppa med tanke på hur många hajar som slaktas under barbariska förhållanden på grund av hajfensoppan.

 Enligt kinesisk tradition ökar hajfensoppan eller "yú chì" potensen hos män, hudens kvalité, minskar risken för hjärtsjukdomar samt ökar qi (en form av energi enligt traditionell kinesiska medicin). Det påstås även att hajfensoppa förebygger cancer men det finns inga vetenskapliga studier som tyder på detta.

Däremot finns det ett protein i hajens kropp som heter squalamin vilket agerar mot blodkärlsbildning vilket cancertumörer efterfrågar då de växer. Squalamin är inget som förekommer primärt i hajens brosk. Squalamin är inte heller något som man kan dra nytta av från hajar genom att äta haj, squalamin måste introduceras intravenöst. Något som man även gjort under medicinska försöksstudier och vilket har visat att livmodercancer samt ljungcancer hejdats.

Enligt vetenskapliga studier innehåller hajfensoppan däremot höga halter kvicksilver och tungmetaller vilket kan sterilisera män. Det är farligt att äta hajfensoppa för gravida kvinnor eller för kvinnor som planerar graviditet. I USA har livsmedelsverket rekommenderat att man inte ska äta hajfensoppa om man är gravid. Något som Livsmedelsverket i Sverige inte yttrat sig om och jag har till och med frågat Livsmedelsverket om frågan rörande hajfenor och hajfensoppa. Tyvärr har jag inte fått något svar vilket inte anförtror mig särskilt stort förtroende för det svenska Livsmedelsverket.

Personligen tror jag att det kan vara skäligt att förbjuda hajfensoppa i Sverige eller innehav av hajfenor samt försäljning av hajfenor. I flera amerikanska stater däribland Kalifornien, Washington State, Oregon och Hawaii har man förbjudit innehav av hajfenor och försäljning av hajfenor. Även Guam och norra delen av Marianerna har också förbjudit innehav och försäljning av hajfenor.

Det är faktiskt så att hajfenor säljs till otroliga priser. Mellan 3 000-4 000 kr/kg och konkurrerar därmed med narkotika i prisklass.

Skillnaden är det att rovfisket på hajar har mer långsiktiga konsekvenser för ekosystemet eftersom hela fiskenäringar med tillhörande kustsamhällen kan kollapsa. Detta kan lätt ske när ekosystemet rubbas av hajarnas försvinnande. I fattiga länder som Sudan har hajfenfiske resulterat i organiserad brottslighet genom piratverksamhet utanför Röda Havet. Stora delar av detta ansvar bär delar av EU:s fiskeflotta som oreglerat fiskat utmed Afrikas kontinent. Framförallt den spanska fiskeflottan som i stort är beroende av hajfenfiske. Hur omfattande är då hajfenfisket?         

Du kan läsa resten av kapitlet i boken "Vithajen" av David C. bernvi.

Du kan läsa mer om hajfenfiske i boken "Vithajen".
Storögd rävhaj och många andra pelagiska arter fångast i stora mängder på långrev långt ute till havs för att sedan tas upp på däck där fenorna skärs av medan de fortfarande lever. Därefter slängs hajarna levande överborrd tillbaka i havet och dör långsamt av hunger på botten eller av smådjur som äter dem bit för bit.
Med nya regleringar som innebär att hajar måste landas med fenorna fast på kroppen i hamn har spanska fiskare hitta nya metoder där fenorna sitter fast genom skin och ryggrad för att spara plats.
Flådda och torkade hajfenor till försäljning i Taiwan. Bild: Hochgeladen von Citron.
Hajfensoppa.