Blåhaj Prionace glauca

Blåhaj Prionace glauca. Bild: David C. Bernvi,  modifierad efter Compagno, Dando, Fowler 2005.
Blåhaj Prionace glauca. Bild: David C. Bernvi, modifierad efter Compagno, Dando, Fowler 2005.
Text och bild/illustration av David C. Bernvi.
Text och bild/illustration av David C. Bernvi.

Denna hajart har påträffats med ett fåtal fynd utmed den svenska västkusten. Blåhajen kan nå upp till en längd på 3,83 meter eller upp till 4 meter. Det förekommer dock rapporter om att denna hajart skulle kunna nå en ytterligare längd på närmare 4,8 - 6,5 meter.

Blåhajen kan vara potentiellt farlig för människor i dess närhet. Angrepp på människor och båtar finns rapporterade. De kan cirkla runt dykare. Är oftast harmlöss men bör inte provoceras.

Födan består i stort av benfiskar och pelagiska bläckfiskar, andra mindre evertebrater och andra hajar kan även ingå i födan inklusive as samt levande sjöfåglar fångade vid ytan. Marina däggdjur kan tillfalla som potentiell föda för större individer av blåhaj, främst är det dock as från marina däggdjur som ingår i blåhajens föda.

Till kuriositeterna som ingår i denna hajart föda hör bland annat trollhaj Mitsukurina owstoni och pelagisk kräftdjur. Simkrabbor och pelagiska rödkrabbor ingår i blåhajens föda. Dessa små kräftdjur sväljer blåhajen likt en filtrerare. Innanför gälarna förekommer pappiller som kan fungera för att fånga upp mindre bytesdjur så som krillika pelagiska rödkrabbor.

Bläckfiskstim kan vara ett viktigt moment för blåhajen vid vissa områden periodvis. Pelagiska bläckfiskar kan under natten samlas vid ytan för att para sig. Då kan ett stort antal blåhajar dyka upp och sätta i sig så mycket bläckfisk de kan sluka för att sedan simma i väg långsamt med fullspäckade magar. Valkadaver kan också ingå som ett viktigt moment i denna hajarts föda på liknande sätt. Blåhajen har en opportunistisk jaktstil, varför den kan vara farlig för skeppsbrutna eller andra som hamnar i vattnet långt ute till havs under en längre period. Blåhajens opportunistiska jaktstil kan då leda till hajangrepp.

Blåhajen är en aktiv simmare som kan hoppa upp ur vattnet när den krokas. Denna oceaniska och epipelagiska haj kan även förekomma kustnära. Ibland strandar den vilket blåhaj gjort i norra Bohuslän.

Blåhajen kan förekomma vid ytan ner till minst 152 meters djup. Under natten kan den komma in till kusten. Förekommer i aggregationer och finns i tempererade till tropiska vatten. Blåhajen har en mycket bred utbredning bland hajarna. Den föredrar en vattentemperatur mellan 7-16 grader Celsius eller upp till 21 grader Celsius. Blåhajen föredrar kyliga vatten och håller sig på djupare vatten i tropikerna. I Indiska Oceanen föredrar den ett djup på 80-220 meter vilket motsvar en temperatur på 12-25 grader Celsius.

Hajen migrerar stora avstånd och följer troligen havsströmmarna. Transatlantiska migrationer kan förekomma regelbundet. Detta är en oceanodrom. Exempelvis i Atlanten följer blåhajen Golfströmmen från Nordamerikas kuster för att nå Europas kuster, där sedan honor föder ungar. Blåhajen simmar därefter söder ut mot Afrikas kuster för att återigen simma över Atlanten och nå Västindien. Blåhajen migrerar därmed i en triangel över norra Atlanten. Hanar tycks främst förekomma längst den Nordamerikanska kusten i permanent omfattning. Könsfördelning förekommer.

Under parningen biter hanen honan vid och på bröstfenorna. Honorna utvecklar skin som är tre gånger så tjockt som hanarnas för att klara av käkensbetten som orsakas av hanarna. Honor kan lätt kännas igen efter deras utpräglade ärr.

Denna haj är vivipar, blåhajen föder levande ungar med en moderkaka som formas ifrån gulesäcken. Gulesäcken ansluter sig till moderns vävnad och bildar en moderkaka med navelsträng och blodförbindelse. Antalet ungar är förknippat med honans storlek. Mellan 4-135 ungar kan födas beroende på hajens storlek. Större hajar föder fler ungar. Graviditeten varar i 9-12 månader. Vid födseln är ungarna 35-44 cm långa. Honor blir könsmogna vid 5-6 års ålder vilket motsvarar en längd på 2,2 - 3,2 meter. Hanar blir könsmogna vid en längd på 1,8 - 2,8 meter, detta motsvarar en ålder på 4-5 år. Hanarna är svåra att bestämma könsmognaden på sedan deras pelvisklaffar växer långsammare än hos andra hajar och är mindre trots att de kan vara könsmogna. Under det fjärde och femte året blir honorna sexuellt aktiva. Honans könsmognad sker dock inte för än vid femte året. Fem års gamla honor kan spara sperma efter att de parat sig under sena våren och tidig vinter tills nästa vår då befruktningen sker, det vill säga under det sjätte året. Vid det sjunde året föds ungarna under våren eller tidig sommar. Blåhajar i tropikerna parar sig året om. Honor som blir könsmogna vid det femte året föder ungar under det sjätte året eller tidigare. Blåhajshonor som är fyra år och sexuellt aktiva kan därmed troligen spara spermaforer tills de blir könsmogna under det femte levnadsåret. 

Blåhajen kan nå en ålder på minst 20 år. 

Blåhajen motskuggas utmärkt i oceanens epipelag där havet är blått. Den blåa ovansidan och den vita undersidan döljer hajen mycket väl på avstånd. Bild: Mark Conlin/NMFS.