Blåkäxa Etmopterus spinax

Blåkäxa Etmopterus spinax. Bild: David C. Bernvi,  modifierad efter Compagno, Dando, Fowler 2005.
Blåkäxa Etmopterus spinax. Bild: David C. Bernvi, modifierad efter Compagno, Dando, Fowler 2005.
Text och bild/illustration av David C. Bernvi.
Text och bild/illustration av David C. Bernvi.

Denna hajart är den ända käxan som förekommer i svenska vatten. Den är den minst hajarten i svenska vatten.

Blåkäxan kan nå en längd på 60 cm, troligen mer ty ovanlig över 45 cm i längd. Förekommer på mellan 70-2 000 meters djup. Kan också förekomma på grundare vatten periodvis.

Blåkäxan sänder ut ett blåaktigt sken sedan den är biolumricent, varefter den fått sitt namn.

Lever nära botten oftast mellan 200-500 meters djup och jagar mindre fiskar, kräftdjur och bläckfiskar. Denna haj är ovovivipar och föder med 6-20 ungar. Ungarna är 12-14 cm långa vid födseln. Könsmognad för honor och hanar sker vid 33-36 cm längd. Hajar över 45 cm längd är ovanliga. 

Blåkäxan är Sveriges minsta haj. På undersidan är hajen mjuk. Notera skillnanderna från nosen och munnen som sedan övergår i annan textur vid bröstfenorna. Det är denna del av hajen som sänder ut ett blått sken vilket givit upphov till dess namn. Bild David C. Bernvi.
Blåshålen är stora och sitter bakom ögonen på ovansidan. Detta visar att hajen simmar långsamt och troligen utmed bergsskrevor och mycket nära botten. De Lorenzinska ampullerna på ovansidan av huvudet är kraftigt utvecklade och tyder troligen på att hajen även jagar det som finns ovan eller genomför vertikala migrationer upp och ned i vattenkolumnen. Bild: David C. Bernvi.
De Lorenzinska ampullerna syns tydligt på undersidan av nosen. Noshålorna är framåtriktade och ögonen mycket stora. Bild: David C. Bernvi.
Undersedans biolumricenta del syns tydligt medan ovansidan är lilagrå. Blåkäxan är inte brun på ovansidan. Bild David C. Bernvi.