Hajattacker & hajangrepp

Varför angriper hajar männsikor?

Det finns många svar på denna fråga. Det är egentligen en felställd fråga som får dumma svar från personer som inte vet svaret. Anledningen till att hajar generellt angriper människor är för att människor finns i vatten och inte är anpassade till miljön i havet eller flodsystem. Det är inte bara människor som blir angripna av hajar även andra terrestra djur angrips av människor. Eftersom det finns 100 000-tals människor i havet vid populära badstränder i områden där det förekommer större rovhajar är det inte märkvärdigt att incidenter sker.

Varför vissa arter av hajar angriper människor medan andra inte gör det är en bättre fråga. Det finns olika förklaringar till varför exempelvis en vithaj angriper en människa i förhållande till varför en tjurhaj angriper en människa.

Hajangrepp eller hajattacker delas in i provocerade och oprovocerade angrepp. Ett provocerat angrepp utgörs av exempelvis en dykare som matar en haj genom att lägga ut doftspår i vattnet och sedan med handen mata hajen och blir biten i handen som ett resultat. 

Ett oprovocerat hajangrepp utgörs av en haj som ingår ett predationsliknande beteende där dykaren, surfaren eller badaren inte stimulerat till att bli biten genom fiske eller dykning. Hajen har istället närmat sig vattenbrukaren. 

Många myter finns kring hur farliga hajar är. De flesta av dessa har förstärkts genom boken och filmen HAJEN. Risken för hajangrepp är dock ett faktum i vissa områden och man kan minska risken.
Många myter finns kring hur farliga hajar är. De flesta av dessa har förstärkts genom boken och filmen HAJEN. Risken för hajangrepp är dock ett faktum i vissa områden och man kan minska risken.

Vilka hajar är farliga?

Det finns fyra arter som man brukar referera till när ett hajangrepp skett. Vithajen är den vanligaste arten förknippad till hajangrepp vid badstränder i tempererade områden och subtropikerna. I tropikerna är det istället tigerhajen som har en större roll, exempelvis Hawaii. Vithaj, tigerhaj och tjurhaj är alla kustlevande under perioder och kan därför utgöra en risk vid badstränder i vissa områden. Tjurhajen förekommer vid flodmynningar och kan därför påträffas i hamnsystem eller badstränder där floder rinner ut.

Årfenhajen eller den vitfenade oceanhajen är oceanisk och utgör i regel liten risk för vattenbrukare men kan utgöra en risk vid skeppsbrott och flygplansolyckor långt ute till havs. Arten anses vara ansvarig för de flesta dödsfall rörande hajangrepp för soldater som hamna i sjönöd lång ute i tropikerna under andra världskriget. Hundratals eller tusentals personer har förmodligen dödats och ätits upp av denna hajart eftersom den är en opportunist och äter tillgänglig föda. Långt ute till havs påminner oceanerna om en öken och därför är man illa ute om man flyter omkring i det stora blå där dessa hajar cirkulerar. Angreppen som skildrats av ögonvittnen under sjönöd kan dock inte verifieras, enligt vittnesmål från amerikanska marinen var hajen vanlig vid hajangrepp i Stilla havet. Den kan lätt identifieras genom sin årformade ryggfena.

Den vitfenade oceanhajen eller årfenhajen har rapporterats i Sverige en gång. Blåhaj som också är en oceanisk hajart som kan angripa människor i sjönöd förekommer sporadiskt i Sverige. Håbrand eller sillhaj har angripit människan två gånger och förekommer lika så i svenska vatten sporadiskt. Håkäringen har aldrig rapporterats angripa människor förutom eventuellt från gamla historier i Grönland. Däremot har man hittat mänskliga kvarlevor i håkäring.

Därmed finns det fyra arter som rapporterats i Sverige som kan tänkas utgöra fara för människan men risken för hajangrepp i Sverige är obetydligt låg. I övriga världen är också risken väldigt låg. Risken att bli angripen och dödad av en haj är 1 på 3 748 067 enligt International Shark Attack File. Att drabbas av hjärtproblem, cancer, bilolycka eller multiresistenta bakterier är betydligt större ä natt bli dödad av en haj. Därför bör du i regel inte vara orolig men använd sunt förnuft.

Vithaj Carcharodon carcharias står bakom majoriteten av världens rapporterade hajangrepp. Totalt sett ca 314-350 beroende på hur man räknar.
Vithaj Carcharodon carcharias står bakom majoriteten av världens rapporterade hajangrepp. Totalt sett ca 314-350 beroende på hur man räknar.
Tigerhajen Galeocedo cuvier är förknippad med hajangrepp i tropikerna och står bakom 111 rapporterade hajangrepp från hela världen. Dödligheten är dubbelt den hos vithajen.
Tigerhajen Galeocedo cuvier är förknippad med hajangrepp i tropikerna och står bakom 111 rapporterade hajangrepp från hela världen. Dödligheten är dubbelt den hos vithajen.
Tjurhajen Carcharhinus leucas står bakom ca 100 rapporterde hajangrepp. Denna haj är kapabel till att simma in i sötvattenssystem och kan därför angripa människor i floder eller sjöar.
Tjurhajen Carcharhinus leucas står bakom ca 100 rapporterde hajangrepp. Denna haj är kapabel till att simma in i sötvattenssystem och kan därför angripa människor i floder eller sjöar.
Årfenhaj eller vitfenad ocenhaj Carcharhinus longimanus är en fullständigt oceanisk haj och kommer därför inte i kontakt med människan ofta. Vid flygplansolyckor eller skeppsbrott kan dock denna haj vara farlig och angripa personer som hamnat i vattnet. Totalt har 10 angrepp rapporterts från hela världen men vid större skettsbortt anses den vara huvudansvarig för dödliga hajangrepp.
Årfenhaj eller vitfenad ocenhaj Carcharhinus longimanus är en fullständigt oceanisk haj och kommer därför inte i kontakt med människan ofta. Vid flygplansolyckor eller skeppsbrott kan dock denna haj vara farlig och angripa personer som hamnat i vattnet. Totalt har 10 angrepp rapporterts från hela världen men vid större skettsbortt anses den vara huvudansvarig för dödliga hajangrepp.

Var löper jag risk att angripas av haj?

Det finns vissa områden där hajangrepp är mer vanliga än andra. Hajangrepp sker i områden där det finns många människor och många hajar. 

Hajangrepp kan i regel anses utgöra en risk på de platser där myndigheterna inrättat skyddsåtgärder. Se nedan för hur du undviker att öka risken för hajangrepp.

Europa
Kroatien, numera nerlagda hajbarriärer
Italien
Grekland
Frankrike
Malta
Spanien
Cypern

Afrika
Västra Kapprovinsen, Sydafrika
KwaZulu-Natal, Sydafrika
Egypten
Réunion
Madagaskar
Mocambique
Tanzania
Kenya
Somalia
Nigeria
Kanarieöarna
Tunisien
Libyen
Senegal
Kap Verdeöarna
Sierra Leone
Liberia
Djibouti

Nordamerika
South Carolina
Florida
Kalifornien
Oregon
Texas
Mexiko

Centralamerika och Karibien
Panama
Puerto Rico
Kuba
Jamaica
Haiti
Panama
Costa Rica
Nicaragua
El Salvador

Sydamerika
Peru
Ecuador
Argentina
Brasilien

Asien
Iran
Indien
Filipinerna
Vietnam
Irak
Indonesien
Hong Kong
Japan
Sydkorea
Ryssland

Oceanien
Papua Nya Guinea
Fiji
Nya Kaledonien
Australien
Salomonöarna
Nya Zeeland
Polynesien
Chapman Islands
Påskön
Hawaii

Hur undviker jag hajangrepp

Det finns några sunda tips för att undvika hajangrepp. Det är bra att informera sig via lokalbefolkningen och lokala myndigheter till och börja med. Om det finns hajnät, hajspejare eller "drum lines" vid badstränderna innebär detta att de lokala myndigheterna har inrättat åtgärder för att minska risken. Följ de lokala anvisningarna.

Preventiva metoder:

  • Undvik att bada på natten eller under skymning och tidig morgon
  • Undvik att bada där fiske pågår eller där sälar, sköldpaddor och delfiner simmar eller andra födokällor (t. ex. nära ett strandat valkadaver)
  • Undvik utrustning som blixtrar eller reflekterar ljus som smycken, klockor
  • Undvik grumliga vatten och simma inte långt ut
  • Håll uppsikt och var vaksam men var lugn om du ser en haj
  • Blod och fiskrens i vattnet lockar till sig fiskar och hajar, undvik detta. Det samma gäller om du själv blöder.
  • Plaska inte överflödigt
  • Starka färger kan attrahera hajar, undvik t. ex. rött
  • Simma inte i hajrika vatten
  • Undvik mulet väder eftersom hajar jagar i lägre ljusförhållanden
  • Simma hellre i grupp än ensam


Undvika att bli biten av en haj

  • Håll hajen under uppsikt
  • Var lugn, ökad puls kan skapa ett intresse hos hajen
  • Tar dig långsamt tillbaka upp ur vattnet
  • Håll dig på botten eller skapa avstånd men det är bättre att se var hajen är än att förlora den ur sikte
  • Om ni är flera personer samla ihop er i en grupp
  • Om hajen blir för närgången slå hajen. Helst med ett objekt eller mota bort den med en pinne eller stång.


Varningstecken

  • Cirkulering
  • Smekning av buken mot botten
  • Nedvända bröstfenor och stelt simsätt
  • Böjd rygg
  • Snabba omvändningar
  • Snabbt simsätt
  • Skenanfall

 

I bilden ovan visas en vithaj som närmar sig en harpunerare. Harpunerare är det mest riskabla man kan göra om man vill bli hajangripen. Harpunerare jagar fiskar genom att skjuta dem med vilket alstrar vibrationer och odörer som lockar till sig hajar. Dessutom kan den skadade eller döda infångade fisken fästas på harpunerarens kropp eller i närheten av harpuneraren via en boj. 

I Sydafrika utgör harpunerare den mest hajangripna gruppen bland de få som har oturen att bli angripna av vithaj. Vithajen är oftast nyfiken och kan som i denna film genomföra skenanfall vilket givetvis resulterar i ett panikartat förlopp.

En över sex meter lång vithaj kan orsaka dödlig skada på en människa. Det krävs bara ett bett för att vithajen ska orsaka dödlig skada. Stora vithajar kan orsaka större skada än mindre vithajar. En fullvuxen vithaj kan konsumera en vuxen människa. Skala: ett svart och vitt streck motsvarar en meter.
En över sex meter lång vithaj kan orsaka dödlig skada på en människa. Det krävs bara ett bett för att vithajen ska orsaka dödlig skada. Stora vithajar kan orsaka större skada än mindre vithajar. En fullvuxen vithaj kan konsumera en vuxen människa. Skala: ett svart och vitt streck motsvarar en meter.

Vad ska jag göra om jag blir biten av en haj?

Det viktigaste att göra om man bli biten av en haj är att ta sig ur vattnet och söka läkarvård. Oftast krävs åtgärder för att förhindra cirkulationssvikt. När hajen biter kan följande åtgärder vidtas:

  • Slå hajen på nosen
  • Skada ögonen
  • Slå på gälarna
  •  Slå hajen med något hårt, ögonen är det känsligaste området. En blind haj har dålig överlevnadsförmåga. Därför avviker hajen i regel snabbt om den tror att ett öga kommer skadas. 

Hajattack eller hajangrepp?

Fram till 1930 användes begreppet "hajincident" och under 1899 "hajbett" istället för ordet "hajangrepp" eller "hajattack".

När australiensiska kirurgen Victor Coppleson 1933 i Medical Journal of Australia introducerade begreppet "shark attack" blev begreppet "hajangrepp" det svenska namnet. Det svenska ordet hajattack introducerades senare som en direktöversättning från shark attack.

Dr. Victor Coppleson beskriver i sin kända bok "Shark Attack"  från 1958 många fall från hela världen rörande händelser mellan hajar och människor.

I boken presenteras många hypoteser, bl. a. den som beskriver den så kallade vildsinta hajen eller "rogue shark", en vildsint haj som temporärt byter födoval för att jaga människor.

Dr. Coppleson grundade sin hypotes på flera fall av ett hajangrepp som skedde i samma område. Han samlade ihop flera fall och en del mycket kända händelser som sedan bar hans hypotes året då den kom ut 1958. Denna hypotes blev sedan en vedertagen faktoid i pressen, en hypotes som vi idag enkelt kan falsifiera eftersom hajar befinner sig kort tid på en plats.

I samband med Coppleson bok "Shark Attack" där han även mynta begreppet "shark attack" startade den amerikanska marinen tillsammans med ichthyologiska avdelningen vid Smithsonian Institute en insamlingscentral för alla kända hajangrepp som någonsin dokumenterats från hela världen. Detta projekt skulle få namnet "International Shark Attack File" eller ISAF.

Projektets mål var och är än idag att samla så mycket information som finns tillgängligt om händelser mellan hajar och människor i en databas för att kartlägga och bättre förstå naturen bakom fenomenet då hajar angriper människor.
ISAF lyckades samla 1 700 fall fram tills 1970-talet då myndigheterna beslöt sig för att lägga ner projektet. Därefter tog ett par hajforskare hand om ISAF och försökte finansiera dess existens själva. Fram till 1988 fanns det mycket osäkerhet kring ISAF:s framtid men trots det växte projektet med fler rapporter. Florida Museum of Natural History tog sedan över ISAF med hjälp av American Elasmobranch Society. Mellan 1968 och 1988 finns det dock en lucka av kontinuitet eftersom projektet var ofinansierat under perioden. Idag finns det flera systerprojekt i andra delar av världen, däribland i Kalifornien, Hawaii, Medelhavet, Australien och Sydafrika med lokala arkiv över hajangrepp.