Större svartfenad revhaj

← Alla hajarter

Taxonomi

Biologisk beskrivning

Den större svartfenade revhajen är vanlig i varmt tempererade och tropiska vatten. Pelagiskt både kustnära och ute till havs. Den påträffas oftast mellan ytan ner till 30 meters djup. Den större svartfenade revhajen föredrar korallrev, laguner, mangroveskogar, lerbotten, flodmynningar samt estuarier.

Denna art klarar av reducerad salthalt men simmar inte upp i floder och sötvattensmiljöer. Större svartfenad revhaj är en aktiv snabbsimmande haj som likt spinnarhajen C. brevipinna kan spinna kring sin ryggaxel i flera varv in genom stimfisk och hoppa upp ur vattnet i snurrande ytsprång.

Födan består av stimfisk, mindre benfisk tillsammans med kräftdjur och bläckfiskar. Flera mindre hajar och rockor ingår även i födan och större kräftdjur som krabbor samt humrar.

Denna haj kan nå en längd på 2,55 meter. Hanar blir könsmogna vid 135-180 cm längd och honor vid 120-190 cm längd. Vid födseln är ungarna 38-72 cm långa. Hajen är vivipar med moderkaka och föder upp till 1-10 ungar åt gången.

Oftast brukar honorna föda mellan 4-7 ungar åt gången. Graviditeten varar i 10-12 månader. Honan kan föda upp till 10 ungar. Ungarna födas under våren eller den tidiga sommaren. Honorna simmar in till grundare vatten vid födseln. Könsmognaden brukar nås efter ca 4 år, då är hajen 1,8 meter lång eller når liknande i längd. Maximal ålder åtminstone 12 år.

Den större svartfenadade revhajen blir större än den mindre svartfenade revhajen C. melanopterus och har en mer världsomfattande utbredning. Större svartfenad revhaj har 6 svartspetsiga fenspetsar medan den mindre svartfenade revhajen har 7 spetsar. Hos den större svartfenadade revhajen saknas en svart fläck vid stjärtfenstoppen. Den större svartfenade revhajen har också en spetsigare nos medan den hos mindre svartfenad revhaj C. melanopterus är mer rundformad sett underifrån och trubbig i profil hos den mindre svartfenade revhajen. Hos mindre svartfenad revhaj förekommer även ett vitt stråk under första ryggfenans svarta fläck, under andra ryggfenans svarta fläck och framför buk- samt analfenors postvenralkanter. Fläckarna är också mer utbredda hos den mindre svartfenade revhajen och mer omfattande. Stjärtfenans postdorsal och postventralkanter är alla svartfärgade ifrån stjärtfenstoppen ned till ventralspetsen. De båda arterna är lättast att hålla isär genom deras storleksskillnad då de är fullvuxna.

Referenser

• Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
• Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
• Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
• Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
• Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
• Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
• Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel