FRÅGA OSS NÅGOT

© 2017-2025 VithajSafari.se/David C. Bernvi

Ditt livs äventyr väntar i Sydafrika, Kapstaden, Simon's Town, False Bay, Seal Island, Gansbaai, Dyer Island, Mossel Bay hos vithajen!

Fördjupa dig om vithaj Carcharodon carcharias och andra hajar.

Resan arrangeras av Tour Africa AB som har resegaranti ställd hos Kammarkollegiet Kontakt: info@vithajsafari.se

  • Twitter Social Ikon
  • YouTube Social Ikon
  • Facebook Social Ikon
  • Instagram Social Ikon

VITHAJEN – EN BIOLOGISK ÖVERSIKT

Artikel: David C. Bernvi

Vithajen förekommer ofta kustnära. Den förekommer också oceaniskt och migrerar regelbundet över mycket stora avstånd men är hemkär och vandrar till samma områden år efter år. Vithaj kan simma över oceaner för att sedan vandra tillbaka till sina hemvatten.

Utbredning och habitat

Vithajen är en epipelagisk rovfisk, världens största rovfisk sett till vikten tillsammans med håkäringarterna. Vithajen föredrar varmt tempererade vatten men förekommer också i tropikerna. Då den förekommer i tropikerna ses den sällan vid korallrev, istället håller den sig i de djupare delarna.

Denna hajart kan simma in i vikar och bukter, ibland även estuarier. Den föredrar klippbotten och kan därför återses vid undervattensrev och liknande områden. Förekommer från ytan ner till 1 280 meter. Oftast observeras vithajar kring oceaniska öar med fengångare eller ute vid fiskebankar.

Denna haj har en mycket stor tolerans för olika marina habitat. Vithajen har ett av de mest omfattande utbredningsområdena som förekommer hos fiskar, däribland ingår förmåga att vistas i subarktiska och subantarktiska vatten till och med tropikernas varma vatten. Även en viss sporadisk förekomst inom estuarier där flod och ebb skiftart.

De stora individerna är mer tåliga för förändringar i den omgivande miljön, de är mer nomadiska än mindre individer under 3 meter. Observationer tyder på att vithajar sällan stannar kvar vid ett område längre än en vecka. Individer besöker områden regelbundet, periodvis och är en så kallad hemkär fisk.  Vithajar återkommer under flera decennier i sträck till samma jaktområden periodvis varje eller varannat år.

Vithajar under 3 meter tenderar att hålla sig kustnära och är troligen bundna till subtropiska och varmt tempererade vatten. Juvenila vithajar håller sig i subtropiska och tempererade vatten. 

Denna vithaj fångades i Medelhavet och är ett exempel på vithajens mycket omfattande utbredning i världens hav. Vithajen är dock hemkär och varar säsongsvis till samma jakt marker. 

Nyfödda vithajar (neonater) och små juvenila vithajar fångade utanför New Jersey. Området utgör en uppväxtplats för vithajar och troligen även en födelseplats.

Uppväxtplatser och födelseplatser

Födelseplatser för vithajar förekommer utanför Kalifornien söder om Point Conception, i Mexiko vid Baja California och i Atlanten utanför New York. I östra och centrala Medelhavet förekommer födelseplatser. I östra Sydafrika vid Port Elisabeth kan en födelseplats förekomma. I Australien utgör New South Wales födelseplats och uppväxtplats för vithaj. De mindre hajarna håller sig i varmare vatten och är föga benägna att simma över lika stora avstånd som de större hajarna. Nyfödda vithajar 100-160 cm kan förekomma i lösa aggregationer.

Endotermi (varmblodighet)

Vithajen är endotermisk, den håller en högre kroppstemperatur än det omgivande vattnet i röd muskulatur, hjärna, ögon och magtarmkanal. Kroppsmuskulaturen kan överstiga 3-5 grader det omgivande vattnets temperatur. Den inre temperaturen i vithajen är omkring 18-19 grader och de flesta vithajar observeras i en vattentemperatur kring samma temperatur. Magtemperaturen kan dock vara så hög som 10-17 grader högre än det omgivande vattnet.Varmblodigheten ökar vithajens möjligheter att i kalla vatten jaga snabba och viga bytesdjur som marina däggdjur. Vithajen kan anfalla sina byten i väldiga kraftutfall och hoppa upp ur vattnet flera meter under ett anfall. Vithajen kan även hoppa upp på klippor efter bytesdjur eller utan känd anledning hoppa upp ur vattnet. Troligen kan hoppbeteendet vara relaterat med hajens sociala natur och fungera som en kommunikationsmetod med andra vithajar.

Vithajens beteende

Vithajen är relativt ovanlig men förekommer ibland i mindre grupper om 10 individer. Parallellsimmande är ett beteende som förekommer mellan två individer. Flera beteenden har rapporterats hos vithajen. Gapningar utan födostimulans är ett av de beteenden som återkommer hos flera andra arter. Kraftiga stjärtslag vid ytan är ett annat beteende som troligen tyder på aggression och är unikt för vithajen. Vithajar kan också huka sina ryggar medan de vänder ner sina bröstfenor, ett beteende som förekommer hos andra hajar och uppmärksammas till ett hotbeteende. 

Reproduktion


Vithajen kan nå en längd på 6 meter och väga upp till 2 000 kg. Honorna blir alltid störst som hos så många andra hajar, en hona blir könsmogen vid 4-5 meter vilket motsvarar en ålder på 33 år. Hanarna blir könsmogna vid 3,5-4,1 meter och är 26 år. Honor kan åtminstone bli 70 år. De flesta stora vithajar som fångas är honor mellan 5-5,8 meter. Uppgifter på vithajar över 6 meter är svåra att verifiera och har ofta visat sig som överskattade uppgifter eftersom det är svårt att mäta stora vithajar. I många fall har man mätt längden på hajen genom att lägga måttbandet på kroppen vilket orsakar en kurva på måttbandet och såldes ökar den egentliga längden. Man ska aldrig mäta på hajens kropp då detta leder till felmätningar.  

 

Storlek och ålder
Vithajens föda

Likt andra jättehajar (Lamniformes) är denna haj ovovivipar med livmoderkannibalism i form av oofagi. Fostren äter de obefruktade äggen i livmodern. Graviditetens längd är okänd men troligen minst ett år eller mer. Honan föder 2 till 14 ungar som vid födseln är ca 110-160 cm långa.Gravida honor är mycket ovanliga, troligen slutar honorna äta och simmar till områden där det råder lite fisketryck då de är höggravida. En annan förklaring till det låga antalet vithajar kan vara att de mycket sällan blir gravida och när det varit gravida inte parar sig för än kanske 2 år efter honan fött sina ungar. Misstänkt parning har observerats i Nya Zeeland och indikationer förekommer från östra Kanada. Ett fall beskriver hur två vithajar vänder sig buk mot buk vid ytan utanför Nya Zeeland. Bitmärken på honor och framför allt omkring bröstfenorna eller på bröstfenorna tyder på att parningen troligen är snarlik i metod som hos andra hajar.       

Vithajen är kosmopolitisk och har en mycket brett födospektrum. Vithajens konsumtionsförmåga ökar med storleken. En vithaj på över 4 meter har en magvolym på över 100 liter och kan därför svälja stora djur på upp till 100 kg. Vithajar över 3 meter tenderar att jaga större byten som marina däggdjur i from av sälar, delfiner, tumlare men även tonfisk och större hajarter.

 

Vithajar med en längd över 3,6 meter har en föda som består till 80 % av marina däggdjur. Individer som utvecklar sin föda mot marina däggdjur och större bytesdjur utgör en större risk att angripa människor. Vithajar omkring 3 meter kan dock inte äta upp en människan men vithajar över 4 meter klarar av att konsumera en hel människokropp. I ovanliga fall har vithajen ätit upp människor.  

 

Denna hajart kan samlas vid valkadaver. Valkadaver kan vara en viktig komponent i vithajens föda för vuxna individer. Den äter as och även krokad fisk. Vithajen är trots funna kuriositeter i dess maginnehåll mycket selektiv med vad den förtär.Det mesta av vithajens föda jagas även om as är en viktig komponent. Vithajens föda varierar beroende på jaktområde och förekomst av bytesdjur samt den potentiella skada bytet kan utgöra under jakt och förtäring. De mesta av födan består av marina ryggradsdjur och medelstora evertebrater. Den primära födan består av benfiskar och broskfiskar samt marina däggdjur. Sekundärt förekommer marina fåglar, bläckfiskar och kräftdjur tillsammans med marina reptiler. Ibland har även musslor eller sjöstjärnor påträffats som maginnehåll men kan inte anses utgöra en viktig del av födan.

 

Vithajen riktar sig främst på snabba och avancerade djurgrupper i form av snabba ryggradsdjur. Vithajen är framförallt en piscivor eller fiskätare till dess att den uppnår en längd över 3,6 meter.Inom benfiskar återfinnes små stimfiskar till stora tonfiskar. Oftast utgörs födan av pelagiska arter.

 

Vithajen tar även andra hajar och rockor. Den snabbsimmande makohajen Isurus oxyrinchus har återfunnits i vithajens maginnehåll liksom flera andra snabba revhajar Carcharhinidae. Även hammarhajar Sphyrnidae och valhaj Rhincodon typus ingår i födan. Brugd Cetorhinus maximus återfinnes också tillsammans med en mängd andra broskfiskar som darrockor.  

 

De marina däggdjuren kan utgöra en viktig del av vithajens föda vid vissa områden. Delfiner Delphinidae och tumlare Phocoenidae är svåra att se som en lika viktig tillgång som sälar och sjölejon kan utgöra. Bitmärken upptäcks dock efter vithaj på flera arter av tandvalar. Däribland delfiner och tumlare som ibland strandar de med grova vithajbett främst vid bakre delen av kroppen. Icke predatoriska vithajbett förekommer också på levande individer. Maginnehåll hos vithaj vittnar om att tandvalar är en viktig komponent i vithajens föda.

Vithajen är selektiv med vad den äter till skillnad från andra hajarter som är mer opportunistiska. Vithajen tenderar att främst undersöka flytande objekt som sälattrappen ovan framför tonbete. Ett tecken på att vithajen framförallt selektivt letar efter sälar.   

Stora vithajar är mycket ovanliga. Denna vithaj från Kuba fångades 1945 och ansågs under många år vara världens största vithaj med en längd på 6,4 m. Uppgifter visade senare att detta inte stämde.  

Fengångare som denna sydafrikanska pälssäl är viktig föda för vithajen säsongsvis. 

Vithajen jagar pälssälar i Sydafrika genom ytbrytningar i mycket hög hastighet.