VITHAJENS REPRODUKTION

Ju större honan är ju fler ungar kan hon producera. Vithajen föder mellan 2-14 ungar som är 120-160 cm vid födseln. Som andra hajar inom ordningen jättehajar Lamniformes är vithajen ovovivipar med livmoderkannibalism i form av oofagi. Detta betyder att ungarna i livmodern, eller snarare livmödrarna då hajar har två livmödrar, äter upp obefruktade ägg som modern producerar. Honan föder senare levande ungar som har kannibaliserat på de obefruktade äggen med det är inte bevisat att ungarna äter upp sina mindre outvecklade syskon eller konkurrerande syskon. Med andra ord äter vithajen för livet och en kamp om överlevnad pågår i livmodern redan på fosterstadiet. Den mest glupska hajen äter flest ägg och klarar sig bäst vid födseln eftersom denna haj sannolikt växt sig störst och starkast. Hos den nära släktingen sandtigerhajen Carcahrias taurus äter även syskonen upp varandra, enbart en haj per livmoder föds.

Då vithajen absorberat sin gulesäck och blir ett foster istället för ett embryo börjar den konsumera äggen. Efter födseln är det möjligt att vithajsungarna grupperar sig då fångster av vithaj i längd om ca 160 cm har fiskats upp samtidigt. Troligen äter honan inget under födelseperioden och väljer varmare och kustnära vatten som födelseplats.

De juvenila hajarna är fiskätare tills de når en längt på ca 3 meter. Då vithajen föds tycks dess övre stjärtfenslob vara längre än den undre och den typiska halvmånformade stjärtfenan som man återfinner hos större vuxna individer blir mer och mer tydligt alltmedan vithajen blir större. Troligen kan detta tyda på att vithajen lever vid kustnära habitat i ständig närhet till botten som andra hajar vilka uppvisar samma kroppsform med en längre övre stjärtfenslob.

Vithajhonan blir könsmogen först efter 12-14 år då hon nått en längd på ca 4-5 meter. Hanar blir könsmogna tidigare vid en längd på ca 3,5-4 meter vilket motsvarar en ålder på 9-10 år. Honorna blir alltid större än hanarna och detta till viss del för att honorna måste föda ungar vilket kräver större resurser men även delvis för att klara av de påfrestningar som vithajhonan utsätts för under parningen. En vithajhona kan nå en ålder på 23 år men troligen kan den nå 27 års ålder enligt teoretiska beräkningar.

Lite är känt om parningen men honan har mycket tjockare hud än hanen för att klara av hanens bett under parningsakten. Hanen biter tag i honan som hos andra hajarter. Därefter vänder sig hajarna buk mot buk. Hanen för in en av sina två pelvisklaffar. Man har aldrig observerat en parning men det är möjligt att födokällor där många vithajar samlas, t. ex som ett valkadaver kan vara viktiga för att hajarna ska välja att para sig. Honor har observerats med bitmärken över fenor och utefter sidorna av kroppen efter andra vithajar, detta är troligen bitmärken efter hanar. Eftersom honan skadas under parningen är det sannolikt att honan är extra selektiv med vilken hane hon väljer att para sig med. Vithajhonor har även setts bli förföljda av vithajhanar och ibland sticker därefter hanen sin nos mot honans bukfenor, det är möjligt att honan släpper ut luktspår i form av feromoner då hon känner sig redo för parning vilket stimulerar hanen.