FRÅGA OSS NÅGOT

© 2017-2025 VithajSafari.se/David C. Bernvi

Ditt livs äventyr väntar i Sydafrika, Kapstaden, Simon's Town, False Bay, Seal Island, Gansbaai, Dyer Island, Mossel Bay hos vithajen!

Fördjupa dig om vithaj Carcharodon carcharias och andra hajar.

Resan arrangeras av Tour Africa AB som har resegaranti ställd hos Kammarkollegiet Kontakt: info@vithajsafari.se

  • Twitter Social Ikon
  • YouTube Social Ikon
  • Facebook Social Ikon
  • Instagram Social Ikon

VÄRLDENS STÖRSTA VITHAJ – VITHAJENS STORLEK

Artikel: David C. Bernvi
Artikel: David C. Bernvi

Vithajens storlek är ett hett debatterat område. Storleken på vithajen har debatterats och citerats livligt i litteratur under hundratals år felaktigt och med missvisande data som grund.

Mättekniker

På grund av undermåliga mättekniker och tryckfel av olika slag samt dåliga källor har en stor variation av måttuppgifter cirkulerat.

När det gäller vithajens storlek har många olika uppgifter upphävts. Det har förekommit uppgifter om att vithajen skulle ha kunnat nå upp till 13 meter, 11,3 meter, omkring 8-9 meter, 7,13 meter eller 6,4 meter samt 6,68 meter och många fler uppgifter förekommer! Det finns problem med historiska uppgifter då dokumentationen ibland är undermålig och det är osäkert på vilket sätt hajen har mätts. Det finns med andra ord flera faktorer som gör storleksbedömningen osäker.

Idag har man därför upprättat en rad olika vedertagna mättekniker som används i litteraturen av hajforskarna för att kunna vara säker på längd och vikt.

Det förekommer fyra olika längdmått som kan vara värda att känna till för att förenkla mätningen av vithajen.

TOT = Total längd med stjärtfenan nedtryckt och utsträckt.

TL = Total Length, är total längd med stjärtfenan i naturlig placering. Ej i utsträckt läge som TOT.

FL = Fork Length mäter man från vithajens nos till stjärtfenans mittpunkt där övre och undre stjärtfenslober går samman.
 
PCL = Precuadal Length är avstånd från nosen till stjärtfenans start. Stjärtfenan inräknas ej in i detta mått eftersom dess läge kan förändras under hanteringen. Detta mått är samma som standardlängd hos andra fiskar. 

Hajens längd får ej mätas över kroppen utan vid sidan om den, över en plan yta. Om man lägger ett måttband över vithajens sida och buk kommer vithajens mått bli längre på grund av kroppens tjocklek. Det samma gäller om man lägger måttbandet över ryggen vilken även den är krökt och inte helt platt.

Utifrån dessa längdmått har olika matematiska modeller för att räkna ut vithajens vikt tagits fram. Med hjälp av längden kan därför vikten beräknas eller tvärtom.

Man har också tagit fram formler för att räkna fram vikt och längd genom tänder, ryggradskotor, och käkar. Det finns även en matematisk modell kallad von Bertalanffys-tillväxtmodell som beskriver hur en organism växer i storlek medan den blir äldre. Denna modell togs fram 1934 av den eminenta biologen Ludwig von Bertalanffy som även tog fram den generella system teorin, GST. En teori som kan tillämpas tvärvetenskapligt på alla tänkbara system, främst kemiska och biologiska system ursprungligen.

 

Den största vithajen som fångats?
Vilken är då den största vithajen som någonsin fångats? Det är en svår fråga att svara på. Lättare är kanske frågan: Hur stor kan vithajen bli? Det finns två svar på den frågan. Enligt den matematiska modellen som Ludwig von Bertalanffy tog fram 1934 kan man räkna ut att vithajen kan nå en längd på 7,2 meter i den matematiska teorin.

 

I verkligheten har man dock bara kunnat verifiera mätningar av stora vithajar till 5,89 meterMaguelone-vithajen från Franska rivieran uppnådde denna längd.

 

Den vithajen som rapporterades och verifierades till 6,4 meter som idag inte längre accepteras av en majoritet bland dagens vithajforskare fångades under 40-talet utanför Kuba. Storleken på denna vithaj är troligen överskattad baserat på bilder som tagits på hajen. 

 

Falska uppgifter om vithaj från Medelhavet som rapporterats ha uppnått 7,13 meter har visat sig vara bluff och rörde sig om en vithaj på närmare 5 meter i total längd.

Den 19 juni 1961 kom det även uppgifter om en vithaj som var 666 cm, vilken fångades utanför Ganzirri vid Italien. En annan vithaj från Kangaroo Island utanför Australien fångades den första april 1987 och var 6,45 cm enligt uppgifter som inte kunnat verifieras. 

Vithajen som togs upp i Kuba 1945 vägde enligt uppgift 3,2 ton. Det var en hona. Honor är alltid större än hanar. 

 

Monstret från Cojimar 1945
Fiskarna som fångade exemplaret på 6,4 meter och 8 millimeter som enligt uppgifter skulle ha vägt 3,2 ton kallade vithajen för El Monstruo de Cojimar. Monstret från Cojimar. Cojimar är en lite fiskeby i närheten till Havanna, det är även här som Ernst Hemingway skrev ”Den gamle och havet”. Historien urskiljer sig på följande sätt som den speciella vithajen:

En lugn dag beger sig sex fiskare ut ifrån Cojimar i sin fjorton fots träeka (4,2 meter). De seglade ut i havet på jakt efter tonfisk, hajar och marlin. Det var deras levebröd. Denna dag, en typisk junidag präglades av en ruskig känsla vilken ingav sig bland fiskarna. Precis som om de kunde ana vad deras liv skulle utsättas för. De seglade ut till kanten av Golfströmmen där strömmen är stark nog för de stora pelagiska arterna, så som marlin. Man agnade med marlins favoritbete ballyhoo. Marlinen var en välbetald fisk.

Ett par timmar senare hade inte en enda fisk visat intresse för det välberyktade ballyhoonbetet. Båtar i närheten tycktes även de finna sig i att gå tomhänta utan någon fångad fisk. Vanligtvis kan man se stänk och plask på avstånd av en fisk som fångas av en annan båt. Ibland kan man även höra fiskare i andra båtar när en fisk fångas då de oftast vrålar av uppståndelse. Men den här dagen var allting lugnt. Vid exakt klockan 09.00 reser sig en stor hajfena ett par meter ifrån fiskarnas båt. Fiskarna var vana på havet, trots det blev de förvånade över hajens storlek. Det var en vithaj och den var större än deras egen båt. En av fiskarna sa "Inte undra på att det inte finns någon fisk runt omkring oss!".

Denna vithaj var större än alla andra hajar de fångat innan. De kastade agn med spänning i vattnet tillsammans med chum. De använde en halv tonfisk som bete från fångsten dagen innan vilket en annan haj hade bitit itu.

Doftspåret fick snart vithajen att ta sig närmare båten, den passerade parallellt med båten och männen såg att vithajen var betydligt större än deras båt. Deras blickar fylldes av osäkerhet och förfäran. Fiskarnas ögon kännetecknades kanske inte av rädsla för att fånga en så stor vithaj. En stor vithaj skulle fylla deras fickor med pengar som motsvarande många dagar ute till sjöss. Den rädsla som präglade dessa sjömäns blickar var av mer uråldrig art. Det fanns ingen tid att förlora. Med en halv tonfisk på krok surrad till ett antal fiskelinor kastades betet försiktigt ner djupt i det stora blå. Då hajen kom tillbaks svalde den hela betet.

Hajen styrde genast om men männen visste att ingen mänsklig hand skulle kunna stoppa en sådan stor fisk. Med sin långrev gjord av träflöten, skapad för att fånga svärdfisk tröttade de ut hajen under dagen och efterföljande natt. De visste att detta skulle hindra hajens kraft alltmedan den simma iväg och blev tröttare och tröttare.

Efter ett par timmar med långreven efter sig såg de fler och fler flöten vid ytan. Hajen hade blivit trött på att dra sin egen vikt under vattnet. En av fiskarna började dra in linan medan de andra förberedde en harpun. De visste nu att det mest riskfyllda momentet låg framför dem då hajen närmade sig båten.

Då männen dragit in linan i över en timme såg de hajen 20-30 meter nedanför sin träeka och även då såg den stor ut. Sanningens ögonblick närmade sig. Fiskarna kunde känna sina egna hjärtan bulta snabbare och snabbare, slag för slag. De hoppades att hajen nu var trött och nära att dö. De kunde inte föreställa sig av vad som skulle hända härnäst. Deras värsta mardröm nalkades då vithajen närmade sig båten.

Då hajen var 20 meter ifrån båten anföll den likt en torped båtens köl och slog båten åt sidan. Därefter började vithajen bita sig rak igenom kölen på båten. En av fiskarna såg hur trästycken började flyta bredvid deras sida likt tusentals tandpetare. Det förstod nu att det fanns gott om liv kvar i fisken. I nästa angrepp mot båten tveka de inte en sekund på att harpunera vithajen med en stor träpåle försedd med vass bronsspets.

Vithajen blev lugnare men inte tillräckligt nog för att mildra fiskarnas ångest. Vithajen fortsatte att bita i båtens köl och bet nu av delar av rodret. Fisken kämpade i en kamp om sitt liv, kanske lika mycket som många kämpar i ett helt långt liv. Fiskarna pratade alltid respektfullt om vithajen sedan den dagen och om den modiga kamp vithajen satte upp mot de sex fiskarna. Kanske var de ledsna över att ha dödat ett sådant respektingivande djur men fiskarna var fiskare, ej av val utan under omständigheterna givna. De var under omständigheterna medvetna fiskare. De var tvungna att dräpa vithajen för att överleva själva.

Detta var historien om världens så kallade största vithaj som någonsin har fångats. Den landades i Cojimar där en fransk fotograf från Le Monde fotograferade jättevithajen. Uppgifterna om dess storlek vidarebefordrades sedan till de amerikanska ichtylogerna Henry Bigelow och William Schroeder via den kubanska biologen Luis Howell-Rivero. Enligt nya uppgifter från en av fotografierna på vithajen vittnar uppgifterna om att detta exemplar var 5,9 meter och alltså inte 6,4 meter som ursprungligen beskrevs. Det är möjligt att vithajen mättes på två olika sätt. Därför råder det osäkerhet även kring denna väldigt kända vithaj som man oftast refererar till som den största verifierade vithajen som någonsin fångats. I och med att man hittat ett fotografi som beskriver att detta exemplar hade en kortare längd än vad de framstående och välkända ichtylogerna Henry Bigelow och William Schroeder beskriver har vithajens maximala storlek ännu en gång ifrågasatts.

 

Maguelone-vithajen från Franska rivieran 1956
Det största empiriskt verifierade vithajsexemplaret finns på zoologiska museet i Schweiz i Luasanne och mäter 5 meter samt 89 cm! Det rör sig om en avgjutning av en vithaj som fångades utanför Maguelone vid den Franska rivieran den 13 oktober 1956. Detta är världens största vithaj som vetenskapen känner till och det är möjligt att beskåda vithajen i museets utställning då det utgör huvudattraktionen.

 

De riktigt stora vithajarna är uteslutet honor och dessa individer tenderar att snarare växa på bredden än på längden då de blivit könsmogna. Framförallt sker tillväxt på bredden för att kunna bygga upp reserver under graviditet.

 

Levern fungerar som energireserv hos vithajen. Leverns storlek är därför viktig när en hona blir gravid. Dels för att den tar mycket plats i kroppshålan men också för att honan ska producera stora mängde obefruktade ägg vilka sedan äts upp av embryona och fostren. En stor vithajhona kan bära fler ungar än en liten vithajhona, helt enkelt för att en stor vithajshona är större. Man kan också observera att honor har en mycket bredare och massivare kroppsform än hanar som vuxna individer. Något som tydligt indikerar att honor tenderar att växa i vikt före längd då de väl blir könsmogna. Storleken hos honvithajen kan åtminstone säkerhetsställas till 5,9 meter då ett bevarat exemplar av en vithaj av denna längd finns på museum. Denna längd är därmed empiriskt obestridlig.

 

Sannolikheten att vi idag stöter på en vithaj som klarat sig till en längd på över 6 meter mycket låg med tanke på det kraftiga fisketryck vi bedriver på världshaven idag. Det är därför inte sannolikt att vi kommer få veta vithajens egentliga maximala storlek tills vi kan reglera fiske över hela världen. Detta kommer troligen aldrig sker under överskådlig tid. Chansen finns dock att vi kommer få se ett 6 meters vithajexemplar fångat eller filmat en dag men den chansen lär vara ytterst liten!

Den mexikanska vithajen Deep Blue observerad vid Guadalupeön anses vara 6 meter lång men baserat på mätningar med hjälp av stjärtfenan är denna vithaj troligen omkring 5 meter i längd. 

Ålder

Åldern för vithajen är ett ämne som är också ett ämne som ändrats. Tidigare har man kunnat fastställa vithajen ålder genom att räkna ryggradskotornas årsringar. Hos vithajen kan räknade man på att varannan kalcificerad ring i ryggradskotan vilket man trodde motsvarade ca ett år. Detta räknesätt motsvarar en starkt kalcificerad ring och en mindre kalcificerad ring i ryggradskotan. Detta räknesätt tycks fungera för mindre vithajar men vid en viss ålder sker kalcificeringen långsammare.

 

Man har kunnat avgöra hur många ringar som motsvarar ett år genom att injicera tetracyklin i vithajen vid en fastställd tidpunkt och då den fångas i hajnät eller av fiske en tid senare har man kunnat reda ut baserat på ett dödsdatum och injiceringsdatum hur många ringar i ryggradskotan som motsvara ett år. Effekter av tetracyklin påvisas i ryggradskotan genom att lysa ultraviolett ljus över ett snitt som görs genom kotan. På detta sätt har man fastställt den maximala åldern till 53 år för vithajen. Vidare kan man fråga sig vad den mindre kalcificerade årsringen avspeglar och vad den mer kalcificerade årsringen representerar.

 

Senare forskning har visat att räkning av årsringar förändras för större vithajar. Genom att använda sig av isotoper har man kunnat fastställa åldern hos större vithajar. Årsringarnas tillväxt förändras när vithajen blir större och sker i långsammare takt. Vithajens ålder har kunnat bestämmas till 73 år med hjälp av att räkna årsringar och bestämma tillväxtförändringen av årsringarna. 

Vetenskaplig mätning av vithaj vid KwaZulu-Natal Sharks Board genomförd av David C. Bernvi. Här mäts vithajen på ett bord. Måttbandet ligger rakt vid sidan av hajen och en bräda används för att bestämma nosens spets.

Monstret från Cojimar, en stor vithaj som fångades 1945 ansågs länge vara 6,4 meter. Nya bevis tyder dock på att hajen var närmare 5,9 meter.

Maguelone-vithajen från Franska rivieran är världens största vithaj med en längd på 5,89 m.

Vithajen Deep Blue som observeras vid Guadalupeön i Mexiko är omkring 5 meter i längd och inte 6 eller 7 meter som beskrivs i TV-program och kvällspress.