HAJANGRIPNA SVENSKAR

Sydafrika 1894

Det första rapporterade hajangreppet från en svensk som kan styrkas skedde på 1800-talet. Valfångstfartyget Harry Mundahl befann sig i False Bay, Sydafrika 1894. Från tidig morgon den 25 juni hade valfångstfartyget upptäckt flera större valar (troligen sydkapare) och jagade dem genom att harpunera dem utanför Simons Town. Vid middagstid hade man harpunerat en av valarna. På kvällen då valens kamp för sitt liv nästan var över lyckades valen slå omkull en av valfångarnas mindre roddbåtar och en kapsejsa. De svenska sjömännen befann sig därmed i vattnet med den stora valen som under sin kamp givetvis lockat till sig vithajar genom sitt blodsspill. Fem av de sex svenskarna lyckades ta sig upp på den kapsejsade roddbåtens köl. Den sjätte och yngsta sjömannen lyckades enbart finna en åra som han höll fast vid. En haj (troligen vithaj) kom och tog den unga sjömannen och i ett skrik försvann han under vågorna medan vattnet färgades rött kring åran. Kroppen återfanns aldrig. Med tanke på att False Bay är en av världens bästa platser för att se vithaj och andra lämpliga hajarter som skulle kunna ha angripit är tropiska är det sannolikt att det var en vithaj som tog den svenska sjömannen.  

 

Idag är valfångstfartyget Harry Mundahl ett vrak som ligger i Anchor Bay norr om Port Shepstone i Sydafrika. Fartyget gick på grund 1901 på väg från Port Shepstone till Durban.

 

Java 1906

En annan svensk sjöman miste livet till en haj 1906 utanför Lorok Bay, Java i Indonesien. Denna gång röde de sig om tre sjömän från den holländska briggen Silent Prince. En tysk sjöman vid namn William Munich, en svensk sjöman och en sjöman av okänd nationalitet simma till en vik för ta det vila sig på en strand efter det att briggen lag till några dagar innan på grund av kuling. Lorok Bay beskrivs som en mycket lugn vik men där infödingarna aldrig badar och sjömännen förstod inte varför infödingarna undvek att ta sig ett dopp.

 

Åtta sjömän begav sig i roddbåt till land för att vila upp sig från arbetet på briggen. Fem av männen begav sig in i djungeln för att fånga apor och papegojor medan tre av dem bestämde sig för att simma tvärs över en vik. Viken sträckte sig lång in mot land. Ovetande om farorna som vänta under ytan simmade de tre männen runt i vattnet mot andra sidan viken. Snart förstod de dock att vattnet var rikt på hajar eftersom svarta hajfenor dök upp framför ögonen på dem. De skrek av rädsla och började genast simma mot land i panik vilket troligen orakade mycket plask i vattnet. Detta lockade hajarna närmare till sjömännen. Mannen längst bak i ledet var en svensk. Han försvann i ett skrik ner i vattnet då en haj bet tag i hans axlar. William Munich framför svensken konfronterades av en haj också men blev biten i handen vilket resulterade att tummen och pekfingret bets av. Då William Munich kände att hajen svepte förbi hans kropp sluta han simma och gick istället ner under vattnet. Med händerna utsträckta framför hans kropp tog han tag i hajen och blev biten. Efter angreppstillfälle lyckades William Munich ta sig till grunt vatten med hjälp av den första sjömannen som lyckats ta sig i land.

 

Det är svårt att fastställa vilken hajart de var som angrep eller vilka. I denna del av Indonesien är tjurhajar inte vanliga men däremot är de ovanliga javahajarna vanliga som påminner om tjurhajar men inte simmar i brackvatten. Det finns också tigerhajar. För att utreda vilken hajart som kan ligga bakom hajangreppen behöver området utredas mer, exempelvis om tjurhajar förekommer i området eller ej.

 

Vanuatu 1983

I ett annat hajangrepp miste en svensk turist livet 1983. Denna gång vid Vanuatu i Stilla Havet. Angreppet ägde rum utanför en strand mittemot Acchin Island på Malakula. En svensk man sprang i vattnet och angreps dödligt. Han blev biten i axeln och ena armen vilka båda slets av. Lokalinvånarna försökte hjälpa till genom att lägga sand i såren för att stoppa blödningen. Svensken fördes till en läkare men avled på operationsbordet. På Vanuatu förekommer en slags hajreligion sedan urminnes. Denna innebär att män kan ta hajform och hämnas på sina fiender genom att angripa dem. Enligt lokalinvånarna blev den svenska mannen som precis landat på ön angripen på grund av att han befann sig på samma plats och vid samma tidpunkt som en person skulle angripas på grund av hämnd. Svensken själv hade inga kända fiender på ön eftersom han landat ett par timmar innan hajangreppet.

 

Vilken hajart som ligger bakom hajangreppet på svensken som besökte Vanuatu är svårt att besvara. Området är känt för hajangrepp. Troligen ligger tigerhajen bakom de flesta angreppen baserat på habitat och beskrivning av storlek på den angripande hajen. Skador från hajangrepp tyder på att stora hajar angripit vilket i denna tropiska del av världen troligen påvisar förekomst av tigerhaj.