HAJBLOGGEN

IMG_4626.JPG

av hajforskaren David C. Bernvi (MSc)

  • David C. Bernvi (MSc)

Bilden visar inte den observerade vithajen.

En stor vithaj har i siktats i nordvästra Spanien, Galicien. Stillbilder och video bekräftar att det rör sig om en 5 meter lång vithaj. Vithajen siktades vid Punta Langosteira i hamnområdet. Detta ligger nära staden A Coruña. Området utgör ett av Europas viktigaste städer för fiske. Årligen landas 40 000 ton av fisk i A Coruña vilket omsätter 1 miljard kronor och skapar 10 000 arbetstillfällen.


Vithajen förekommer naturligt i området men är en raritet. Vithaj har även siktats förr i Biscayabukten vilket utgör vithajens nordligaste utbredningsgräns i nordöstra Atlanten. Det är möjligt att ökat fiske efter tonfisk kan attraherat vithajen till land.


Ingen vithaj har observerats utmed brittiska öarna eller Nordsjön på åtminstone 260 år även om det spekulerats om nordligare förekomst av vithaj. Ingen vithaj har simmat över Atlanten till nordöstra Atlanten från nordvästra Atlanten som är känd. Däremot har vithajar simmat halvvägs över norra Atlanten under ett flertal bekräftade tillfällen.

13 visningar0 kommentarer
  • David C. Bernvi (MSc)


En tredjedel av alla världens hajar, rockor och havsmusfiskar, totalt 1 199 arter står inför randen av att dö ut. Det visar en ny vetenskaplig rapport i Current Biology som kom ut idag. Senaste en lika omfattande studie genomfördes var 2014 då en fjärdedel av dessa fiskarter visade sig vara utrotningshotade.


Av 536 beskrivna hajarter är 37 akut hotade. Bland rockor är motsvarande siffra 55 arter. Det är främst kustnära arter som är mest hotade där mest fiske pågår. Bland hajar är sammanfattningsvis 167 arter utrotningshotade (akut hotade, starkt hotade, sårbara). Hos rockor är motsvarande siffra 220 arter.


Den nya studien visar att närmare 33 % av arterna är hotade idag. Om även arter som inte undersökts ännu på grund av att de är mycket sällsynta räknas med är nästan 40 % av broskfiskarna potentiellt utrotningshotade. Tre arter är kanske redan utdöda.


Orsaken till hajfiskarnas försvinnande är överfiske. Närmare 70 % av alla arter påverkas negativt av överfiske. Försvinnande habitat hotar ca 30 % av arterna och klimatförändringar 10 % av arterna medan nedskräpning och miljögifter hotar 7 % av arterna.


Hajar och rockor i tropikerna och de subtropiska habitaten är mer hotande än arter i kallare vatten. För att hindra att fler arter minskar eller försvinner och skydda de ekosystemtjänster som hajar och rockor bidrar med behöver begräsningar och regleringar av fiske införas omgående. Hajar och rockor är även viktiga i de marina ekosystemen för att bidra med matsäkerhet i många länder. Med hajar och rockor i havet blir de marina ekosystemen mer levande och fler arter kan frodas. Utan hajar och rockor blir haven döda och fiskbestånden kollapsar.

11 visningar0 kommentarer
  • David C. Bernvi (MSc)

Just nu pågår ett IUCN-möte i Marseille, Frankrike. Under mötet har det framkommit att flera tonfiskarter återhämtat sig från överfisket. Fyra arter av tonfiskar har nu återhämtat sig. Sydlig tonfisk har vänt från att vara akut hotade till starkt hotad. Långfenad tonfisk och gulfenad tonfisk har vänt från att vara nära hotade till livskraftiga.


Blåfenad tonfisken som åter igen kan ses på svenska västkusten (efter 60 år) har vänt från att vara starkt hotad till livskraftig. När det gäller hajarter, har dessa dock inte återhämtat sig. Varför är det så här? En stor skillnad mellan benfiskar och hajar är deras livscykler.


En vithaj föder mellan 2–12 ungar medan en tonfisk lägger 10 miljoner ägg. Tonfiskens ägg kläcks efter 24–72 timmar. En vithaj föder levande ungarna. Det tar 12–18 månader för ungarna att utvecklas i livmodern.


En tonfisk kan väga upp till 900 kg och bli 4,6 meter lång. En vithaj kan väga över 2 ton och bli närmare 6 meter i längd. Det tar ca 30 år för en vithajshona att bli könsmogen och för en tonfisk 4–6 år. En vithaj växter mycket långsammare än vad en tonfisk gör.


Livscykeln hos en tonfisk är betydligt snabbare än hos en vithaj. Detta innebär att det finns betydligt fler tonfiskar i havet än vad det finns vithajar. Chansen att stöta på en tonfisk är många gången större än chansen att stöta på en vithaj i havet. Det här betyder i praktiken att om vithajen fiskas lika mycket som tonfisken kommer det ta längre tid för vithajen att återhämta sig.


En tonfisk könsmognar 7–5 gånger snabbare än en vithaj och en tonfisk producerar 800 000 fler avkommor än en vithaj. Ungarnas utveckling i livmodern hos vithajen är också betydligt långsammare än hos tonfisken som kan befrukta och kläcka ägg över 9 000 gånger snabbare än en vithaj. Med hjälp av dessa ekologiska parametrar är det förståeligt att det finns färre vithajar än tonfiskar i havet. Vithajar är med andra ord många gånger mer ovanliga än tonfiskar. Detta är också anledningen till att vi inte ser en lika snabb återhämtning hos hajar på samma sätt som hos tonfiskar. Det kommer dröja flera decennier innan vi ser en återhämtning av hajar, om den ens kommer.

30 visningar0 kommentarer
1
2