Nu är det dags att boka din resa för 2023. Det finns platser att boka och vi behöver bli några till på resan. Du behöver inte dykarcertifikat eller körkort. Vi åker till Mossel Bay där vithajarna fortfarande är kvar.
Du kan läsa mer om upplägget på TourAfricas hemsida.
Har du frågor om upplägg eller möjlighet att få se vithajar kan du mejla till david@vithajsafari.se
Trailer från VithajSafari:
Boendet i Mossel Bay på Point Village Hotel:
Jag hoppas vi ses!
CITES mötet i Panama har gjort stora framsteg. Revhajar (familj Carcharhinidae) listas under förbud mot internationell handel mellan länder. Denna familj av hajar omfattar 56 arter och 11 släkten. Revhajar utgör huvuddelen av de arter som fångas genom hajfensfiske till hajfenssoppa.
Arter som blåhaj, silkeshaj, citronhaj och tigerhaj ingår i familjen revhajar. Många ikoniska hajarter som lever vid korallrev blir därmed skyddade mot internationell handel. Kända arter som tjurhaj, grå revhaj, kopparhaj, mörkhaj och större samt mindre svartfenad revhaj skyddas också mot internationell handel. Dessutom får hammarhajar ytterligare skydd liksom sötvattensrockor och gitarrfiskar.
Detta innebär att det i princip blir olönsamt för handel med hajfenor då revhajar utgör en huvuddel av de arter som fiskas för hajfenssoppa. Framför allt är blåhaj och silkeshaj viktiga arter bredvid den tidigare CITES-listade makohajen när det gäller hajfenssoppa. Flera andra hajar som fångas för hajfenssoppa är redan listade under CITES.
CITES-listningen innebär att en nation inte kan sälja hajfenor till en annan genom export utan särskilt tillstånd. Däremot kan en nation fortsätta fiske med egenflaggade fartyg och sedan frakta hem fenorna under samma flagg genom ett eller flera fartyg på internationellt vatten.
CITES-listningen innebär dock inte att illegal handel kommer stoppas men stora hajfiskenationer som Spanien och Japan måste upphöra fiske av exempelvis blåhaj som sedan exporteras till Hong Kong. Blåhaj är en viktig inkomstkälla för dessa nationers fiskeindustri och en central komponent till hajfenssoppan.
Omkring 37 % av världens hajar riskerar att dö ut. De flesta hajpopulationer har minskat med över 70 % de senaste 50 åren. På grund av detta historiska beslut finns det därmed hopp om att världens hajar överlever den förödande masslakten som hajfenssoppan har inneburit.
Idag skriver jag, Mathias och Martin Ravanis samt Susanne Ravani på SvD Debatt. Du kan läsa debattartikeln här.
Bottentrålning förgör de marina habitaten och urholkar fiskets hållbarhet. Framför allt drabbar fiske med bottentrål hajar och rockor på ett extremt ohållbart sätt. När de fångas i trålen krossas deras inre organ då de saknar skelett av ben samt revben. Även om lagen säger att fridlysta hajar och rockor ska släppas tillbaka kommer trålen med största sannolikhet göra slut på dem.
Döda eller halvdöda hajar och rockor slängs därför över bord efter att bottentrålen fått upp dem på däck. Pigghajen kan nå en ålder på 100 år och håkäringen uppnår 400 år. Det tar 150 år för en håkäring att bli könsmogen. Bottentrålning utrotar därför effektivt hajar och rockor som saknar möjlighet att återhämta sig från trålens extremt invasiva påverkan i de marina habitaten.
Tänkt dig om en bulldozer skulle tömma en skog på allt levande för att fånga in ett rådjur. På liknande sätt fungerar bottentrålen i havet. Med en stor skillnad. Ingen ser vilken enorm effekt bottentrålen har på bottenfaunan och de marina habitaten. Fler trålningsfria områden måste till och bottentrålen måste stoppas!
Därför argumenterar vi för att ett småskaligt kustfiske med exempelvis nät som är mer skonsamt och lönsamt för havet, fiskarna och klimatet.
.png)