HAJBLOGGEN

IMG_4626.JPG

av hajforskaren David C. Bernvi (MSc)

  • David C. Bernvi (MSc)

I går simmade en brugd in till Styrsö och då många säkert undrar vad det här är för en haj tänkte jag att jag kan dela arttexten om brugden från min bok Guide till världens hajar som utkom under 2018. Brugden är starkt hotad enligt IUCN.

Brugden är Sveriges största fiskart och kan nå över 8 meter i längd med en

motsvarande vikt av över 3,84 ton. Den livnär sig på zooplankton och siktas

sporadiskt utmed den svenska västkusten under sensommar och höst. Den simmar långsamt vid ytvattnet under vindstilla sommardagar för att filtrera zooplankton. Ytsprång har rapporterats i den svenska Bohusskärgården och innebär att brugden hoppar upp ur vattnet och landar i ett väldigt plask.


Brugden har fem stora gälspringor som sträcker sig nästan fullständigt runt

huvudet. De är i regel stora hajar mellan 4-6 meter långa med en motsvarande

vikt på mellan 480 -1 620 kg. Brugden är världens näst största fisk efter valhajen Rhincodon typus och bekräftad maximal total längd är 10 meter. Motsvarande maximal vikt är 7,5-8 ton. Det finns inga vetenskapliga bevis för att brugden skulle nå 12-15 meter i total längd. Brugden simmar i regel extremt långsamt vid ytvattnet och kan till synes ligga still mot vattenströmmen. Dessa hajar är orädda för båtar och nyfikna. De simmar ibland mycket nära båtar eller människor utan att vidröra dem. Kroppen skiftar i grått och vid en närmare observation kan man se spräckliga ljusgråa färgband som löper utmed sidorna. Sett från ovan vattenytan kan brugdens färg skifta i bruna nyanser. Levern utgör en fjärdedel av kroppsvikten.


Det mest utmärkande för brugden är att den har en enorm storlek och fem stora gälspringor som sträcker sig runt nästan hela huvudet. När brugden ses filtrerande vid vattenytan utvidgas gälarna enormt och de buktar ut kraftigt från kroppen. Färgen är grå och övergår i flera breda gråljusa band som löper utmed sidan med spräcklig kant. Undersidan har oftast ett smalt vitt band som bryter de gråa konstarterna

och löper från nosen till bukfenorna.


Nosen är rundformad hos adulta individer och krokformad hos juveniler och löper uppåt för att avslutas i en vass spets. Nyfödda brugdar har en snabelliknande nos (rostrum) som löper neråt under munnen i en krok, troligen för att underlätta födseln. Ryggfenan är hög och triangulärt bred. Bröstfenorna långa och breda. Andra ryggfenan stor och hög ungefär i samma storlek som bukfenorna. Analfenan något mindre än andra ryggfenan. Tydliga stjärtfenskölar finns framför stjärtfenan. Stjärtfensloberna nästan lika långa, den övre stjärtfensloben något längre. För övrigt är stjärtfenan nästintill symmetrisk och halvmånformad. Ögonen är mycket små, vita med en

svart pupill och nosöppningarna förhållandevis stora samt tydligt framåtriktade.

Porer över nosen (Lorenzinska ampuller) är stora. Huvudet är långt. Munnen är extremt lång och kan expanderas lateralt vilket bildar en jättelik munöppning. Tänderna i munnen är mikroskopiska och uppgår till totalt tusentals i 432-480 rader. Tändernas form varierar beroende på kön och är mer krokformade vid munnens sidor medan de är mer koniska vid mitten av käken. På gälens insida finns det långa svarta gälräfständer som är modifierade hudtänder med extremt långa tandkronor som påminner

om hår men rigida. Hudtänderna utöver kroppen är stora och grova.


Brugden har ibland förväxlats med vithajen Carcharodon carcharias

båda arterna förekommer i samma utbredningsområde. Brugdens enorma

storlek och simmande nära ytan kan ibland förväxlas med en stor vithaj.

Ryggfenan och stjärtfenan sticker i regel upp ovanför vattenytan och på avstånd

påminner brugden om en vithaj för det otränade ögat. Brugden är

också nära släkt med vithajen och uppvisar snarlik kroppsform. Det är dock

lätt att särskilja de båda hajarterna genom att leta efter nosen som vanligtvis

sticker upp framför ryggfena och stjärtfena hos brugden då den filtrerar

zooplankton med vidöppen mun.


En tempererad broskfisk som migrerar säsongsvis mellan olika habitat

oceanodromiskt. Brugden föredrar en vattentemperatur mellan 8-24 °C

men har noterats i djuphavet och kan migrera till sub-tropiska och tropiska

områden som Florida, Brasilien, östra Sydafrika och Taiwan. Brugden kommer

oftast mycket nära land och filtrerar zooplankton vid enskilda öar eller

i skärgårdar. Ibland påträffas den i skyddade grunda vikar. Den kan också

röra sig på djupt vatten ned till 2 000 meter. Vattenströmmar som möts innehållande drivved och annat drivande material vilket samlar plankton föredras

av brugden. Områden med tidvatten föredras också. Brugden förekommer

sällan vid ytvattnet under dagen förutom då zooplankton aggregerar vid ytvattnet.


Zooplankton i form av copepoder (hoppkräftor) och rankfotingar, tiofotade

kräftdjur, mantisräkor samt fiskägg är rapporterade. Hoppkräftor prefereras,

framförallt hoppkräftan Calanus finmarchicus och C. helgolandicus.

Maginnehållet hos större brugdar som infångats uppgår till 500 kg zooplankton.

Filtreringen sker oftast under ca 27 timmar innan hajarna söker

en ny plats att filtrera zooplankton. Brugden kan överleva på densiteten av

400 hoppkräftor per kubikmeter.


Under vinter tappar brugden sina gälräfständer och det tar 4-5 månader

innan de växer ut igen för att filtrering av zooplankton ska vara möjligt. Det

har föreslagits att brugden lägger sig på havsbotten under vintern i ett slags

vinterdvala men detta har visat sig vara felaktigt. Märkningsstudier visar att

brugden istället simmar söder ut till djuphavet, exempelvis Biscayabukten

eller tropikerna. Vad brugden jagar där är ännu inte bekräftat men anekdotiska

uppgifter tyder på att brugden jagar sill eller annan stimfisk. Brugden

har också fångats som bifångst i samband med sillfiske.


Under sommar till och med höst kan stora aggregationer av hundratals

brugdar samlas vid ytvattnet för att filtrera zooplankton under en simhastighet

av 3-4 km/h. Brugden är en ramfiltrerare vilket innebär att den måste simma konstant för att filtrera vattnet på zooplankton. Uppskattningsvis kan en brugd mellan 4-6 meter i total längd filtrera 2 000 kubikmeter per timma vid en simhastighet av 3,7 km/h. Hajen söker upp områden med hög planktontäthet innan den filtrerar vattnet.

Märkningsstudier visar att brugden simmar till ytan under natten och simmar

mot djupet under dagen då den befinner sig oceaniskt eftersom den

följer efter hoppkräftor inom släktet Calanus. När brugden befinner sig

kustnära simmar den istället upp till ytan under dagen och ner till djupet

under natten eftersom temperaturskiftningar av vattnet sker vid kusten och

förändrar bytesdjurets förekomst.


Under sommaren kan man se enskilda brugdar eller par eller många fler

med vidöppna munnar filtrera ytvattnen. De cirkulerar oftast över ett och

samma område och genomför upprepade U-svängar. Det är vanligt att se

brugdar som simmar på led bestående av tre eller fler individer. Nosen (rostrum),

och första ryggfenan samt övre stjärtfensloben syns oftast ovan ytan

när munnen är vidöppen. Eftersom ryggfenan är hög kan den vika sig i 45

grader och vingla.


Vanlig simhastighet då brugden migrerar och inte äter är ca 4-5 km/h. Eftersom

brugden genomför ytsprång behöver dock hajen nå en högre hastighet. Med hjälp av matematiska modeller har man uppskattat brugdens maximala simhastighet till 75 km/h men detta har avfärdats som för högt. För att genomföra ett ytsprång måste brugden uppnå en maximal hastighet på åtminstone 35 km/h. Eftersom brugden enbart observeras under sommaren är det möjligt att ett annat mer aktivt beteende förekommer under återstoden av året.


Stimbeteende har observerats hos brugden där ett 50-tal individer bildar

stim sett från flygplan under sommaren. Stimmen formar sig i en cirkel och

roterar. För individer mellan 5-8 meter sker beteenden där individer simmar

tillsammans på i led under 1,8 -5,8 timmar och det är troligt att detta

är en form av parningsbeteende. Hajarna följer varandra mycket nära nos

till stjärtfena med inget avstånd mellan individerna eller en halv kroppslängds

avstånd. Beteendet resulterar i att nosen blir rosa eftersom hudtänderna

skubbas bort av hajens stjärtfena som simmar framför en annan.

Beteenden som närmanden från sidan har också observerats liksom parallellsimmande

mellan två individer vilket skulle kunna indikera parning då de påminner om parningsbeteende som uppvisas hos andra hajar. Simmandet i led avslutas med ett plask eller subtilt dyk mellan två individer, troligen är detta parningsakten.

Ytsprång har enbart kunnat bekräftas hos honor och det misstänks att beteendet

vilket enbart observeras under sommaren då andra brugdar syns i

närheten är relaterat till att attrahera hanar. Ytsprång av brugd har historiskt

ägt rum utmed den svenska Bohuskusten vid Pater Nosterskären senast

under 1960-talet där upp till 14 ytsprång kunde observeras under en

och samma dag. Brugd har också rapporterats i Östersjön, ett exemplar förvirrade

sig in till Stockholms skärgård under 1960-talet och fångades vid

Möja.


Brugdens engelska namn ”basking shark” kommer av att brugden till synes

ligger still i vattnet och solar under vindstilla dagar. Detta är inte helt korrekt.

Brugden simmar snarast långsamt mot vattenströmmen och filtrerar

zooplankton. Eftersom den simmar mot strömmen och befinner på samma

ställe är det lätt att närma sig hajen från en båt och därför har den historiskt

sett fångats genom harpunering. Om brugden harpuneras eller provoceras

kan den slå våldsamt med sin stjärtfena i ytvattnet. Troligen används

den enorma stjärtfenan som försvar mot predatorer.


Brugdens livscykel är delvis okänd. Ungarna föds under våren då de är ca

1,5-1,7 meter långa i total längd. Könsmognad för hanar sker vid 4-7 meters

längd och för honor vid 8-9,8 meters längd. De flesta individerna som observeras

filtrera zooplankton vid ytvattnet är mellan 4-6 meter långa och

honor. Utmed brittiska öarna finns det 40 honor per hane under sommaren

vilket innebär att sexuell segregation förekommer. Vid vintern förekommer

det enbart hanar vid brittiska öarna, troligen har honorna vandrat till varmare vatten för att upprätthålla högre tillväxttakt. Individer över 8 meters

längd är ovanliga och de som når 10 meter i längd motsvarar en ålder

omkring 50 år. Enbart honor kan nå denna större längd och ålder. Tillväxten

är troligen hög för brugden och kan inte uppskattas med hjälp av avlagrade

band i ryggradskotorna som är kalcificerade eftersom flera band

avlagras per år. Mängden kalcificerade band per år indikerar dock att tillväxten

inte är låg men avtar när individer närmar sig maximal storlek.

Brugden strandar ibland och kadaver som legat på havsbotten kan ibland

stranda efter kraftig nedbrytning vilket resulterat i rykten om kvarlämningar

från svanödlor (plesiosaurier) och sjöormar. När brugden dör faller

gälarna bort från ryggraden vilket lämnar bröstfenor och neurokranium

kvar fastsittande mot ryggraden och det kan framstå som ett kadaver av en

svanödla.


Könsmognad sker för honor vid 20 års ålder och för hanar vid 12-16 års

ålder motsvarande 8-8,9 meter i totalt längd respektive 4-7 meter längd i

total längd. Vid Isle of Man i Irländska sjön där aggregationer av hundratals

individer sker under sommaren misstänks att parning äger rum att döma

från skrapsår och bitmärken hos individer över bröstfenor och kring bröstfenorna.

Troligen biter hanen tag i honans fenor och sedan sker parning

buk mot buk i den fria vattenmassan. Dräktigheten uppskattas till att vara i

2,6 - 3,5 år men är okänd. Efter födsel av ungar uppskattas honan vila och

bygger upp reproduktiva reserver under 2-3 år innan hon kan para sig igen.

Brugden bär på åtminstone sex ungar vilka är livmoderkannibaler och livnär

sig på obefruktade ägg som modern producerar i sina ovarier i stora

mängder precis som hos andra hajarter i samma ordning (Lamniformes).

Detta innebär att brugden är oofagisk (äter obefruktade ägg) men det är

inte känt om den även är adelfofag och äter sina mindre utvecklade syskon i

livmodern. Ungarna föds levande och är ungefär lika långa som en människa,

omkring 1,7 meter långa i total längd. Teoretiska modeller tyder på att

brugden är 1,5 meter lång i total längd vid födseln men detta har inte kunna

bekräftas. Nyfödda brugdar under 2 meter i total längd påträffas under

våren kring brittiska öarna. Vid ett tillfälle påträffades en nyfödd individ vid

ytan ihoprullad i en C-form vilket troligen innebär att den nyligen fötts.

Omkring födelsetillfället är nosen (rostrum) snabellikt och ligger under

munnen sannolikt för att underlätta födseln. Hos juveniler blir nosen uppåtvänd

men är fortfarande mycket lång och har flera knölar utmed sin längd

för att avslutas i en liten spets längst fram. Nosen blir mer rundformad

under utvecklingen och förlorar sitt snabellikande utseende.


Späckhuggare Orcinus orca är bekräftade predatorer av brugd och vithaj

Carcharodon carcharias har påträffats flera gånger med maginnehåll bestående

av brugd. Havsnejonöga Petromyzon marinus är en vanligt förekommande parasit hos brugden som mestadels fäster sig vid andra ryggfenan

och analfenan där den sedan suger blod. En brugd kan ha flera individer

av havsnejonögon förankrade till sin kropp. Genom ytbrytningar

misstänker man att brugden gör sig av med dessa nästan meterlånga parasiter.

Cigarrhajar, släkte Isistius kan orsaka bett hos brugden och parasitiska

hoppkräftor sätter sig oftast på fenorna. Brugden kolliderar ibland

med båtar och fångas som bifångst i olika fiskeredskap. Det har även skett

att brugden gör ytsprång där de sedan hamnar i båtar, för övrigt är brugden

harmlös för människor.


Under april till oktober observeras brugden vid kusten i Nordeuropa och

Nordamerika, övrig tid genomför brugden omfattande migrationer. Oceanodromisk

migration förekommer och brugden kan migrera mellan brittiska

öarna till Nordamerika. Brugden har rapporterats genomföra

trans-atlantisk migration på över 9 000 km från Isle of Man (Storbritannien)

till Newfoundland (Kanada) under drygt två och en halv månad med

djupdykningar ner till över 1 200 meters djup. Migration från brittiska

öarna till Biscayabukten är dock mer förekommande. Trans-ekvatorial migration

förekommer också. Migration på 6 480 km från New England till

Amazonflodens mynning i Brasilien är också rapporterad. Brugden migrerar

till tropiska och sub-tropiska områden som Bahamas, Karibien, Sargassohavet,

Puerto Ricograven och Guyana under vintern. Troligen är detta

kopplat till reproduktion. Märkningsstudier tyder på att brugden föredrar

ett djup mellan 200–2 000 meter (mesopelagen) under oceanodromisk

migration, Migrationen kan vara under upp till 5 månader. Under oceanisk

fas håller sig brugden generellt över ett djup mellan 2 000–4 000 meter.

21 visningarSkriv en kommentar
  • David C. Bernvi (MSc)

Uppdaterad: för 5 dagar sedan


Jag har skapat en ny podd som heter "Djur- & naturpodden. Det är första gången jag gör en podd och i går kom ett pilotavsnitt ut om noshörningar "Massakern på noshörningarna". I går var det World Rhino Day då vi uppmärksammar alla världens noshörningar som snart riskerar att försvinna för alltid. Lyssna på avsnittet för att lära dig mer om varför noshörningarna snart troligtvis är utdöda.


Denna podd kommer framförallt handla om miljöproblem och artbevarande. Under våra safaris i Sydafrika brukar vi se trubbnoshörning, en av de fem nulevande arter av noshörningar som pilotavsnittet tar upp.


I framtiden lovar jag även avsnitt om hajar och vithajen. Nedan kan du lyssna på första avsnittet.


15 visningarSkriv en kommentar
  • David C. Bernvi (MSc)

Nu var det ett tag sedan som bloggen uppdaterades här. Under coronatider ligger verksamheten lite i dvala skulle man kunna säga.


Jag tänkte tipsa om en ny programserie som heter "Hajar med Doreen" som utkommer i dagarna. Det är ett barnprogram om hajar som jag varit involverad i som faktagranskare. Du kan hitta det på SVT Play här.

21 visningarSkriv en kommentar

FRÅGA OSS NÅGOT

© 2017-2025 VithajSafari.se/David C. Bernvi

Ditt livs äventyr väntar i Sydafrika, Kapstaden, Simon's Town, False Bay, Seal Island, Gansbaai, Dyer Island, Mossel Bay hos vithajen!

Fördjupa dig om vithaj Carcharodon carcharias och andra hajar.

Resan arrangeras av Tour Africa AB som har resegaranti ställd hos Kammarkollegiet Kontakt: info@vithajsafari.se

  • Twitter Social Ikon
  • YouTube Social Ikon
  • Facebook Social Ikon
  • Instagram Social Ikon