top of page

HAJBLOGGEN

IMG_4626.JPG

av hajforskaren David C. Bernvi (MSc)

Uppdaterat: för 14 minuter sedan


David C. Bernvi under författarbesök i Mariestad. Foto: Jan Fleischmann.

Igår höll jag ett föredrag i Mariestad om hajar och valar. Författarbesöket var mycket populärt. Det var fullsatt plus lite till. Det blev boksignering och bokförsäljning efteråt. Det går att köpa mina böcker under författarbesöken. Jag får tacka Mariestads Stadsbibliotek för ett mycket lyckat arrangemang.


På arrangemanget fanns även Jan Fleischmann och Annelie Strömberg som har gett ut Leoparden Lukas på Caracal Publishing. Jag har även ett kommande bokprojekt med naturfotografen Jan Jan Fleischmann om komodovaraner som går under titeln "Drakriket".


Kom gärna på nästa författarbesök. Jag annonsera dem här på bloggen.

David C. Bernvi pratar om späckhuggare. Foto: Jan Fleischmann.

David C. Bernvi pratar om rävhaj. Foto: Jan Fleischmann.

David C. Bernvi under författarbesök. Foto: Jan Fleischmann.

Annelie Strömberg, David C. Bernvi och Jan Fleischmann.



38 visningar0 kommentarer

Uppdaterat: för 13 minuter sedan


Författarbesök av David C. Bernvi vid Mariestads Stadsbibliotek.

Lördagen den 7 september gästar jag Mariestads Stadsbibliotek kl. 11.00. Detta författarbesök kommer vända sig till hela familjen och innefattar hajar och valar. Jag kommer utgå ifrån mina böcker Hajar: en spännande faktabok och Valar: en spännande faktabok.


Möt världens största haj, valhajen, och världens minsta haj, dvärgkäxan. Bekanta dig med Sveriges största rovfisk – håkäringen, som kan uppnå en ålder på över 400 år!

Du får också lära dig om valar, hela 20 arter av valar har rapporterats i svenska vatten. Lär dig om späckhuggare och blåvalen, döglingen och många andra svenska arter.



Nyligen gav jag även ut boken Arter utan framtid som jag skrivit här på bloggen. Den första recensionen kom även från BTJ. Man får tyvärr inte publicera hela recensionen men en bit av den. Nedan citerar jag en kort text från recensionen:


"…ledigt skriven populärvetenskap om ett skrämmande och viktigt ämne. David Attenboroughs Ett liv på vår planet (2020) är kanske något jämförbar." Jens Jakobsson, BTJ häfte 18, 2024

19 visningar0 kommentarer

Uppdaterat: för 13 minuter sedan


Trädekorre äter oljepalmens frukter. Trädekorrar i Västafrika bär på mpox naturligt.

Idag skriver jag på GP Debatt om hur mpox kan spridas från trädekorrar via oljepalmsodlingar till människan. I Västafrika har stora arealer av regnskog bränts upp för att skapa plats för monokulturer av oljepalmer.


Trädlevande gnagare bär på mpox naturligt och kan föra över det till människan genom dessa odlingar. Palmodlingarna kan faktiskt gynna trädekorrarna vilket medför att de blir fler. De lever naturligt i palmer där de bygger bo och äter frukt. Genom zoonos kan viruset hoppa från trädekorrar till människan. Skörd av palmolja sker för hand.

Monokultur av oljepalmer.
Oljepalmens fruktställning plockas på frukter för hand.
Oljan pressas ut från frukterna efter kokning i tunnor med fötterna.
Raffinering av palmolja.

I min senaste bok, Arter utan framtid, beskriver jag att 75 % av världens infektionssjukdomar kommer från zoonoser. Coronavirus, ebola, HIV, och mpox härstammar alla från djur. När människan förändrar ekosystemen finns en ökad risk för att smittsamma infektionssjukdomar sprider sig till människan.


När det gäller oljepalmsodlingarna är den mänskliga exponeringen för mpox troligen mycket hög då var fjärde trädekorre bär på viruset naturligt. Det betyder att i stort sätt varje palm potentiellt bär på viruset genom trädekorrarnas avföring och sekret.


Under dessa förhållanden tycks en zoonotisk spridning av mpox till människa vara oundvikliga. Troligen är exponeringen tillräckligt hög för att en ny variant av mpox utvecklats som kan sprida sig lätt mellan människor. Nästintill optimala förhållanden har skapats för spridning av mpox.


Människans invasiva beteende som innebär att vi bränner upp uråldrig regnskog kan stå oss mycket dyrt när nya pandemier uppträder ett resultat.

Författaren David C. Bernvi med boken Arter utan framtid.
27 visningar0 kommentarer
bottom of page