HAJBLOGGEN

IMG_4626.JPG

av hajforskaren David C. Bernvi (MSc)

  • David C. Bernvi (MSc)

I dag nåddes vi av nyheten om att ett 60-tal pigghajar dumpats i Lysekils hamn. Bilder sändes ut via Deep Sea Reporter på pigghajar som tycks legat ett tag på havsbotten. Flera av dem hade flagnande hud. Detta brukar uppstå för hajar som ligger i nät efter 24-48 timmar.


Jag misstänker därför att hajarna dumpats under natten inom de närmaste två dagarna. Flera kräftklor är också synliga från bilderna vilket skvallrar om att det är kräftfiske med trål som troligen fångat hajfiskarna. Ett mycket destruktivt fiske. Bottentrålen drar fram på havsbotten likt en grävskopa.


På Twitter skrev jag en kommentar om fyndet enligt nedan. Det är dock inte första gången en dumpning av hajar och rockor sker på svenska västkusten. Utanför Vinga har stora mängder av pigghaj löpande dumpats under ett flertal år. Något som också rapporterats i media genom små notiser. Fyndet som gjordes av marinbiologieleverna och senare undervattensfilmningen som genomfördes av Tobias Dahlin är därför banbrytande. Äntligen får svenska hajar och rockor lite välförjänst uppmärksamhet.

De flesta hajar och rockor i Sverige är utrotningshotade

Flertalet av hajfiskarna som rapporterats i svenska vatten är nära hotade, starkt hotade eller akut hotade. Hela 73 % av Sveriges hajar är utrotningshotade. Åtminstone har en art av haj (havsängel Squatina squatina) och en art av rocka (slätrocka Dipturus batis ) dött ut i svenska vatten. Fler arter kan obemärkt försvunnit från svenska vatten flera decennier sedan. Hajar och rockor har under en lång tid ignorerats av universiteten och myndigheterna i Sverige. Resultatet av detta är ett stort kunskapsgap som innebär att vi inte vet hur mycket hajar och rockor minskat i svenska vatten eller vilka populationer som förekommer eller hur stora dessa förmodade historiska populationer kan ha varit i Sverige. De flesta svenskar vet inte vilka hajfiskar som har rapporterats i Sverige (se lista nedan).


Flera hajar och rockor är nationellt fredade som pigghaj, håbrand, brugd, småfläckig rödhaj, slätrocka (fast den är utdöd) och knaggrocka. För pigghaj som tidigare fiskades kommersiellt råder det för närvarande nollkvot. Detta innebär att om pigghajen fångas i fiskeredskap måste den omedelbart återsättas till havet.


Känsliga fiskar

När det gäller fiskenät och bottentrål kommer oftast redskapen i sig att avliva hajar och rockor. Fiskenäten leder till att hajarna eller rockorna snärjer in sig och när de påträffas är de redan döda. I bottentrål krossas hajar och rockor eftersom deras skelett utgörs av brosk och de saknar revben (vilket benfiskar har). De inre organen krossas därför och hajen dör omedelbart eller en tid efter hanteringen i trålens nät. Återsättningen av dessa fiskar är därför ekologiskt lönlös.


Hajar och rockor är känsliga för överfiske eftersom de skiljer sig från benfiskarna när det gäller tillväxt, könsmognad, antal ungar som föds och hur lång dräktigheten varar. Hajar och rockor har en oerhört långsam tillväxt. Håkäringen är världens mest långlivade ryggradsdjur och kan uppnå en ålder över 400 år men växer i längd med enbart ca 2 mm per år. Könsmognaden för håkäringen sker då den är omkring 150 år gammal. När en håkäring fångas i en trål kan det därför ta århundranden innan ekosystemet återhämtar sig.


För de flesta hajar sker könsmognad efter 15–30 år. Hajar och rockor föder dessutom enbart ett fåtal ungar medan benfiskar kan lägga tusentals ägg. Många hajar föder dessutom levande ungar och bär på dessa i 1–2,5 år innan ungarna föds. Det är därför enkelt att förstå att hajar och rockor absolut inte bör fiskas på samma sätt som andra fiskar. För vissa arter av hajar och rockor är det knappast hållbart att fiska efter dem överhuvudtaget. Att fiska hajar och rockor är likat dumt att fånga valar och delfiner ur ett ekologiskt perspektiv.


Lösningar

För att lösa det här problemet med bifångst kan fiskeredskap som skrämmer bort hajar och rockor utvecklas. På KwaZulu-Natal Sharks Board där jag bedriver min egen forskning på vithaj har ett system utvecklats som sänder ut elektriska impulser i vattnet. På grund av hajarnas elektroreceptorer, den Lorenzinska ampullerna i nosen, kan hajarna hållas på avstånd från dykare eller badstränder. Samma system kan användas på fiskeredskap som trålar vilket i skulle skrämma bort hajarna från att fångas.


Fler fredade zoner från trålning måste inrättas. Hajarna är oftast mer värda levande än döda. Hajarna och rockorna kan omsätta mer pengar genom ekoturism än vad fiske efter kräfta och torsk omsätter. Det finns därför både ekonomiska och ekologiska skäl för att freda hajar och rockor från kommersiellt fiske. Detta gäller framför allt i Sverige där det kommersiella fisket redan idag går på sparlåga på grund av ett historiskt överfiske.


Hajar och rockor i Sverige


Hajar

Havsängel Squatina squatina (Lokalt utdöd)

Håbrand/Sillhaj Lamna nasus AKUT HOTAD

Årfenhaj/Vitfenad ocenhaj Carcharhinus longimanus AKUT HOTAD

Håkäring Somniosus microcephalus AKUT HOTAD

Pigghaj Squalus acanthias AKUT HOTAD

Brugd Cetorhinus maximus STARKT HOTAD

Storfläckig rödhaj Scyliorhinus stellaris NÄRA HOTAD

Sexbågig kamtandhaj Hexanchus griseus NÄRA HOTAD

Blåhaj Prionace glauca NÄRA HOTAD

Blåkäxa Etmopterus spinax NÄRA HOTAD

Rävhaj Alopias vulpinus SÅRBAR

Gråhaj Galeorhinus galeus SÅRBAR

Nordlig hundhaj Mustelus asterias LIVSKRAFTIG

Småfläckig rödhaj Scyliorhinus canicula LIVSKRAFTIG

Hågäl Galeus melastomus LIVSKRAFTIG


Batoider (Rockor)

Darrocka Torpedo nobiliana

Slätrocka Dipturus batis (Lokalt utdöd)

Vitrocka Dipturus linteus NÄRA HOTAD

Plogjärnsrocka Dipturus oxyrinchus

Näbbrocka Leucoraja fullonica

Blomrocka Leucoraja naevus

Klorocka Amblyraja radiata STARKT HOTAD

Knaggrocka Raja clavata NÄRA HOTAD

Rundrocka Rajella fyllae

Spjutrocka Dasyatis pastinaca

Örnrocka Myliobatis aquila


42 visningar0 kommentarer
  • David C. Bernvi (MSc)

För den som är intresserad av den nyutkomna inbundna upplagan av Vithajen i Medelhavet är det nu möjligt att beställa ett signerad exemplar.


Boken består av 10 kapitel:


1 Vithajens entré i Medelhavet

2 Forskning på vithaj

3 Vithajsangrepp i Medelhavet

4 Varför angriper vithajen människor?

5 Äter vithajen människor?

6 Vad äter vithajen egentligen?

7 Havets hemkära vagabond

8 Var finns vithajen i Medelhavet?

9 Är vithajen utrotningshotad?

10 Att minska risken för hajangrepp


Ett signerat exemplar av författaren (mig) kostar 350 kr med frakt och betalning sker genom swish till 076-2485366. Ange namn och adress som meddelande. Om adressen inte får plats skicka ett mejl med adress till david@vithajsafari.se.


Boken i korthet:


När hajens vita buk öppnades påträffades ett huvudlöst lik. Den huvudlösa mannen var en soldat. År 1543 beskrev den franske läkaren Guillaume Rondelet en haj av enorm storlek. Hajen beskrevs under namnet Lamia. Den enorma fisken fångades utanför Marseille i Frankrike. Munnen visade sig vara fylld med sågkantade triangulära tänder stora som knivar men vita som elfenben. Över 400 år senare skulle vithajen beskrivas som människohajen, en mördarmaskin på jakt efter människokött utmed världens badstränder.


Världens största vithaj fångades 1956 i Medelhavet utanför franska rivieran. Denna haj är idag bevarad och har en kroppslängd på 5,9 meter. Vikten var 2 ton. Detta är en massiv vithaj. Vithajen (Carcharodon carcharias) är världens största rovfisk. De meterbreda käkarna tillåter vithajen att sluka det mesta. Trots att miljontals människor årligen vistas i vithajens habitat världen över sker mycket få hajangrepp. När hajangrepp sker får de oftast stor uppmärksamhet. Få känner till hur ett angrepp från en vithaj kan undvikas. I denna bok får vi veta hur, var och när vithajen angriper och vad du kan göra för att mota bort en vithaj.


Vithajen är en naturlig del av Medelhavet. En inhemsk population förekommer i Medelhavet som urskiljer sig genetiskt från andra vithajspopulationer i resten av världen. Det är okänt hur många vithajar som finns i Medelhavet. Icke desto mindre har några av världens största vithajar fångats utanför Mallorcas badstränder. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var vithajen vanlig i Medelhavet. Vithajen var tillräckligt mångtalig att den harpunerades för dess kött. Världens första hajnät installerades i Kroatien för att hindra vithajar från att angripa människor.


Vithajen har oftast fått fungera som en stereotyp för alla hajar. Skildringar där vithajen porträtteras som en mördarmaskin är långt ifrån sanningen. Här kastas ljus på vithajens dåliga rykte. Missuppfattningar som ännu förekommer åskådliggörs och bekämpas med faktaunderlag.


Marinbiologen David C. Bernvi har genom vithajsforskning i Sydafrika samlat på sig en lång erfarenhet om hur världens största rovfisk fungerar. Han har varit drivande i frågor rörande införandet av skyddslagstiftning för hajar i Sverige.


"Den här faktaspäckade boken är mycket läsvärd för alla som är intresserade av att lära sig mer om vithajar. Med Vithajen i Medelhavet vill Bernvi att läsaren ska bilda sig en uppfattning om vithajen som är mindresensationell och mer faktabaserad." Ylva Sjöblom, i BTJ-häftet nr 3, 2022.

51 visningar0 kommentarer
  • David C. Bernvi (MSc)

Nu är det åter igen möjligt att boka vithajsafari. Vi ser att intresset för att dyka med vithaj åter igen ökar. Du har fortfarande möjlighet att boka plats till vithajsafaris under 2022 eller 2023.


År 2022 vithajsafaris avgår till Mossel Bay där vi under de senaste åren ser fler vithajar än i Gansbaai och False Bay.


Upplägg för 2022 nedan:


DAG 1, 25 JULI

Avresa kvällen innan eller på morgonen denna dag. Vid ankomst Kapstaden blir ni mötta av vår representant på plats och längs vägen till vårt hotell får vi en kort sightseeing. Beroende på ankomsttid kan ni utforska staden på egen hand. Frukostpension ingår.

DAG 2, 26 JULI

Vi checkar ut och vår chaufför hämtar oss i receptionen. Vi beger oss till Mossel Bay (ca 5 tim). Vi checkar in på vårt hotell vid havet, där ni träffar vår hajforskare David Bernvi. På eftermiddagen har ni föreläsning av David Bernvi. Frukostpension ingår.

DAG 3, 27 JULI

Efter frukosten går vi till White Shark Africa. (ca 10 min). Genomgång av besättningen. Burdyk med vithaj i Mossel Bay. Den mytomspunna vithajen är en av de mest missförstådda djuren vi har i havet. Vithajsturen varar under ca 3,5-4 tim.

Notera* All utrustning finns på plats. Vithajsdyket är väderberoende. Hajar är vilda djur och att få se vithaj garanteras inte.

DAG 4, 28 JULI

Efter frukosten går vi åter till White Shark Africa. (ca 10 min) Burdyk med vithaj i Mossel Bay.

DAG 5, 29 JULI

Efter frukosten går ni till White Shark Africa. Vi gör vårt sista burdyk med vithaj i Mossel Bay. Efter dyket återvänder ni till hotellet och fräschar upp innan utcheckning och sedan kör ni till safarilodgen (ca 0,5 tim).

Ni checkar in på Gondwana Game Reserve och bor i Kwena lodge med sin moderna, men traditionella Khoi-San stil. Varje lodge har öppen planlösning med 180 graders utsikt över den härliga naturen.Lunch serveras vid ankomst och sedan tid för lite vila. På eftermiddagen hämtas ni för er första gamedrive i reservatet. Middag serveras på lodgen. Frukost, lunch och middag ingår.

DAG 6, 30 JULI

Tidigt innan solen har hunnit gå upp serveras ni en kopp kaffe och ger er av för dagen första gamedrive. När ni är tillbaks på lodgen serveras en härlig frukost. Ni vilar lite fram till lunchen och har sedan gamedrive på eftermiddagen. Middag på kvällen. Frukost, lunch och middag ingår.

DAG 7, 31 JULI

Tidig morgonsafari innan utcheckning och ni körs åter till Kapstaden för avresa hem (ca 4,5-5 tim).

DAG 8, 1 AUGUSTI

Hemkomst till Sverige.


Du kan läsa mer om upplägget här på vithajsafari eller TourAfrica.





42 visningar0 kommentarer