HAJARNAS EKOLOGISKA ROLL

Trots konkurrens från många djurgrupper under evolutionen har hajar bemästrat en trofisk nivå som predatorer i den övre delen av näringsväven. Flera arter är idag toppredatorer trots konkurrens från marina däggdjur med likande nischer. 

Anpassningen som toppredator innebär oftast att pelagiska hajar har en låg fekunditet; långsam tillväxt, sen könsmognad med oftast bara ett fåtal ungar per reproduktionstillfälle i motsats till teleoster. Många arter gör också långa uppehåll mellan varje reproduktionstillfälle vilket medför en låg rekryteringsgrad över tid.

Pelagiska hajarter har generellt någon form av omfattande utbredning, i många fall är de cirkumglobala eller uppvisar oceanisk utbredning från kontinent till kontinent. Ett relativt högt genutbyte sker då dessa arter täcker stora habitatytor.

Då störst primärproduktion sker i oceanerna har pelagiska hajarter en nyckelroll för världens största ekosystem. Fisketryck på arter som blåhaj Prionace glauca, vitfenad oceanhaj Carcharhinus longimanus, silkeshaj Carcharhinus falciformis, och makohaj Isurus oxyrinchus  är mycket högt. Inte minst på grund av efterfrågan av hajfensoppa.

Idag fångas lika mycket broskfiskar per år i hela världen som det fångas fisk i Östersjön per år. Totalt utgör 1 % av världens fiskefångst av hajar och rockor där hajar står för hälften av fångade broskfiskar med ca 500 000 ton/år. Flera arter har minskat dramatiskt de senaste 50 åren med över 90 %. 

För hajar som har en ekologisk nyckelroll som predatorer fungerar de som regulatorer av arter vilka de jagar. De påverkar populationsstorlekar på andra arter vilka hajarnas bytesdjur jagar. 

Då dessa hajar fiskas bort rubbas ekosystet och som följd kan växtplankton öka. Detta leder till att vattnet blir grönt och grumligt. Det finns många andra effekter också. Oftast sker flera effekter genom s.k. trofiska kaskader. När en art påverkas av exempelvis fiske påverkas 10 andra arter både negativt och positivt. Ibland leder dessa kaskadeffekter till att människans miljö försämras. Exempelvis kan fisken människan fångar försvinna. Detta tror vara ett vanligt fenomen över hela världen där hajar fiskats bort.

Man har exempelvis noterat att när vithajen fiskades bort i Sydafrika under 1980-talet ökade pälssälpopulationen vilket resultera i att kustfiskarna fick mindre fisk. När rävhajen fiskades bort utanför Kalifornien ökade bläckfiskbestånden så kraftigt att kommersiell fisk försvann. En annan studie visar att hajar påverkar korallreven och att utan hajar försvinner korallreven.  Detta är bara några exempel på kaskadeffekter som hajar bidrar till i världshaven.

Av de över 500 arter av hajar som finns idag förekommer flera ekologiska anpassningar. Många hajar är bentiska eller bottenlevande och lever av bentos, bottenlevande djur som kräftdjur, havsborstmaskar och tagghudingar. Djuphavsformer lever nästan uteslutande av bläckfiskar medan andra lever nästan bara av räkor.

Många hajarter lever enbart av fisk eller bläckfisk. Medan andra arter enbart äter djurplankton och fiskägg. Vissa arter som vithajen jagar andra större hajar och marina däggdjur. Cigarrhajar är ektoparasiter och lockar till sig större fiskar eller marina däggdjur med ett svagt ljussken för att sedan istället angripa den annalkande predatorn. De biter ut en kakformig vävnadsbit i ett cirkelformat bett på delfiner eller tonfiskar.

De flesta hajarter vet vi ingenting om gällande deras ekologiska roller i haven. Varför man bör fiska dem utifrån försiktighetsprincipen eller undvika att fiska dem.