FRÅGA OSS NÅGOT

© 2017-2025 VithajSafari.se/David C. Bernvi

Ditt livs äventyr väntar i Sydafrika, Kapstaden, Simon's Town, False Bay, Seal Island, Gansbaai, Dyer Island, Mossel Bay hos vithajen!

Fördjupa dig om vithaj Carcharodon carcharias och andra hajar.

Resan arrangeras av Tour Africa AB som har resegaranti ställd hos Kammarkollegiet Kontakt: info@vithajsafari.se

  • Twitter Social Ikon
  • YouTube Social Ikon
  • Facebook Social Ikon
  • Instagram Social Ikon

VITHAJEN I MEDELHAVET

Artikel: David C. Bernvi

Vithajen är en naturlig del av Medelhavet. Det finns en egen inhemsk population som skiljer sig genetiskt från andra vithajspopulationer. Idag är det ingen som vet hur många vithajar som finns kvar men antalet observationer och angrepp har minskat de senaste hundra åren.

Det finns undersökning på vithajens förekomst i Medelhavet. Totalt har ca 630 rapporterade fall av vithaj konstaterats i Medelhavet. Vithajen har angripit människan 42 gånger i Medelhavet och att mänskliga kvarlevor påträffats 11 gånger som maginnehåll i vithaj.

Statistiskt förekommer de största vithajarna i västra Medelhavet, framförallt omkring det populära resmålet Mallorca och de närbelägna öarna (Balearerna). Denna del av Medelhavet hushåller en hög biomassa på grund av ett lokalt uppsvällningsområde av näringsrikt djupvatten. Sardinen har högst förekomst av vithaj i Medelhavet där även mindre vithajar påträffas och nyfödda vithajar. Vithaj kan observeras under augusti månad och nära kusten. Flest vithajar observeras under sommarhalvåret.

Världens största vithajar rapporterade i Medelhavet

Historiskt är Medelhavet känt för att hushålla några av de största vithajarna som fångats på upp till ca 6 meter i totallängd. Exempelvis kommer Maguelone-vithajen från Franska rivieran. Detta är världens största vithaj rapporterad. Vithajar finns dokumenterade på naturhistoriska museer i länder omkring Medelhavet. Gamla fotografier vittnar om hur stora vithajar verkligen kan bli men också uppstoppade vithajar och avgjutningar utgör bekräftade bevis för några av världens största vithajsexemplar.

 

Under de senaste decennierna har vithajen minskat i totallängd och blivit vanligare i mindre storlek i Medelhavet. Detta är ett fenomen som är utbrett bland marina fiskar i hela världen. Vithajarna blir mindre som ett resultat av högt fisketryck. Individer som är gamla och därmed stora har blivit ovanliga på grund av högt fisketryck. Små individer som könsmognar tidigt och hinner reproducera sig innan de blir bortfiskade har därför blivit mer vanliga.

Områden där vithaj påträffats i Medelhavet

Det finns många platser i Medelhavet där vithajen under historiens gång rapporterats. Vithajen har påträffats flest gånger i Adriatiska Havet därefter Tyrrenska Havet följt av Sicilianska Kanalen, Baleariska Havet, Lejonbukten, Liguriska Havet, Egeiska Havet, Marmariska Havet och Joniska Havet.

 

Under de senaste hundra åren har vithajens förekomst nästan halverats i Medelhavet baserat på observation- och fångstrapporter. Idag rapporteras vithaj främst ifrån Tyrrenska Havet, Sicilianska Kanalen och Adriatiska Havet. Vithaj påträffas mycket sällan nära land och alla fångster eller observationer samt angrepp har i de flesta fall skett långt ute till havs. Undantag förekommer dock.

 

I Adriatiska Havet har man metodiskt utmed Kroatien försökt fiska bort vithaj, något som påbörjades i slutet av 1800-talet och fortsatte under början av 1900-talet. Flest rapporter av vithaj kommer från Tyrrenska Havet och den Kroatiska kusten inom Adriatiska Havet. Baserat på antalet juvenila vithajar som fångats utmed Sicilien och i vattnen kring Kroatien kan man troligen dra slutsatsen att dessa områden är eller var viktiga födelseplatser för vithaj.

Det finns tre aggregationsplatser i Medelhavet där vuxna vithajar historiskt har rapporterats i samband med tonfiskfiske. Dessa tre platser utgörs av Joniska Havet utanför Italien, Balearerna med Baleariska Havet vid Mallorca och Tyrrenska Havet. Dessa tre platser har också tillgång till Medelhavets djuphavsregioner vilket innebär att lokala djuphavsströmmar kan medföra näringsrikt vatten i området som kan leda till att ett rikare marint liv. Detta lockar tonfisken till dessa områden.

 

Vithajens föda i Medelhavet

Marina däggdjur utgör den enskilt mest frekventa födan hos vithajen. Ett undantag förekommer hos vithajen i Medelhavet där utgör marina däggdjur 46 % av födan. Den vanligaste däggdjursarten vithaj jagar är strimmig delfin Stenella coeruleoalba och bland benfiskar är det tonfiskar som föredras. Bland broskfiskar föredras framförallt rävhajar Alopias vulpinus som föda.

Benfiskar utgör den viktigaste födan för vithajen i Medelhavet, framförallt svärdfisk och tonfisk. Tonfiskar vilka precis blivit könsmogna utgör en utmärkt föda för vithajen och hela tonfiskar har återfunnits  som maginnehåll hos vithajar fångade i Medelhavet. Även stora fullvuxna tonfiskar fungerar med största sannolikhet som en viktig födokälla. Vithajar har påträffas med hela tonfiskar på en vikt om upp till 200 kg i deras maginnehåll och tonfiskar på300 kg har påträffats i två kroppshalvor i magsäcken.

Andra stora bytesdjur har också påträffats som maginnehåll. En 2,5 meter lång delfin i två eller tre stycken bredvid en hel blåhaj Prionace glauca om 2,5 meters noterades i en vithaj. Hos en annan vithaj påträffades en hel delfin pa 80 kg och i en annan vithaj fyra hela delfiner mellan 80 cm och 1 meter. I en vithaj påträffades två 1,8 meter långa delfiner. Man har även observerat en 3,5 meter lång flasknosdelfin Tursiops truncatus med två tydliga bitmärken från vithaj. Det finns även indikationer på att bardvalar angripits levande av stora vithajar.

Vithajen följer tonfisken

Vithajen har rapporterats från Gibraltar och södra Spanien vid Tarifa. Det är okänt om det förekommer migration mellan Atlanten och Medelhavet för vithaj. Det är dock möjligt att vithajen följer den västliga populationen av tonfisk Thunnus thynnus från Medelhavet ut till östra Atlanten.

 

Medelhavet utgörs av två bestånd av blåfenad tonfisk, en östlig och en västlig population som migrerar genom Gibraltarsundet och ut till Atlanten och sedan vidare Mexikanska Golfen tvärs över Atlanten.

Vithajen siktas oftast mellan maj till och med september, under samma period som blåfenad tonfisk från Atlanten beträder Medelhavet. Monstret är som mest tydligt genom bifångst av vithaj i tonfiskburar. Vanligtvis biter vithajen hål på burens nät och fastnar sedan i nätet då de försöker ta sig ut. Eller är de fångade i buren tills de släpps fria eller

Vithaj i konflikt med fiske på tonfisk

Det är välkänt att vithajen i Medelhavet jagar tonfisk och under hundratals år har vithaj fångats i samband med fiske på tonfisk. Tonfisken fångas i tonfiskburar vars nät sedan dras upp till ytan. I samband med detta fiske har man tillämpat ett antal olika preventiva metoder för att tampas med vithajens närvaro.

 

Historiskt har man bl. a. satt ett köttstycke från en häst vid ingången till tonfiskburen för att undvika att vithajen simmar vidare in genom tonfiskburens öppning och in till tonfisken. Dykare som jobbar i tonfiskburen med att laga näten har även ett ordspråk som lyder: "Ser du en hona, vänd dig om, hanen ar inte långt borta". Detta tyder på att vithajshanen tycks följa efter honan. Troligen finns det en relation till fortplantning och förekomst av tonfisk hos vithajen. Man har också infångat många honor med tydliga kärleksbett över huvud, bröstfenor och området bakom bröstfenorna i samband med tonfiskfiske.

Angrepp på människan utförda av vithaj i Medelhavet

I Medelhavet har 42 angrepp rapporterats på människan utförda av vithaj, där 23 angrepp har haft dödlig utgång (55 %). De flesta interaktioner sker under sommaren och flest hajangrepp har skett på simmare.

De flesta vithajangrepp har ägt rum i Italien följt av Kroatien. Italien har en stor befolkning och längst kustremsan bland medelhavsländerna. Efter Italien står Kroatien på andra plats med antal vithajangrepp. Hajnät fanns förr i nordöstra Adriatiska Havet installerade vid Golfo di Trieste, Istria och vid Kvarner. I denna del av Medelhavet, idag Kroatien, utlyste man även i slutet av 1800-talet en belöning från myndigheternas sida för fångst av specifikt vithaj. I början av 1900-talet utgjorde vithajarnas närvaro ett problem för badare i denna region, varefter man även installerade hajnät. Det är dokumenterat att flera vithajangrepp i Kroatien (äv. f.d. Italien) medvetet har tystats ner för att inte orsaka ekonomisk skada på turismindustrin.

Bland landlevande djur är mänskliga kvarlevor vanligast i vithajen. Över tolv gånger vanligare än andra landdjur. Andra landlevande djur som påträffats som maginnehåll i vithaj från Medelhavet är tamget, katt, hund, häst, gris och tamfår.

Vithaj 4,1 meter lång fångad utanför Mallorca 1967.

Vithaj fångad utanför Kızıl Adalar eller Prinsöarna, Turkiet ca 1920.

Vithaj landad i Sète, Frankrike 1956Maguelone-vithajen från Franska rivieran är idag världens största bekräftade exemplar på 5,9 meters längd.

Vithaj fångad utanför Canogli, Italien 1954.

Vithaj fångad utanför Gallipoli, Italien 1979.