HOT MOT HAJAR

Idag är det största problemet för vithajen och dess artfränder framförallt hajfenssoppan. Året 1984 startade hajfensfisket ännu en gång i och med att Kina startade avreglera sitt land. Under 1984 blev Kina ett friare land och tusenåriga kulturer blev ännu en gång tillåtna medan kommunismens förtryck stagnerade. Detta var förvånansvärt inte bara positivt.

För hajarna var det negativt eftersom efterfrågan på hajfenssoppa under kommunistregimen i Kina faktiskt hade hindrat fiske på hajar för deras fenors skull. Hajfensfisket ökade dock snabbt efter 1984 och medan Kinas ekonomi ökade i tillväxt kom också efterfrågan hajfenssoppan att öka.

Det kinesiska folket fick det bättre, den växande medelklassen bestående av miljontals människor i Kina efterfrågade tusenåriga traditioner. Hajfenssoppa är en delikatess i Kina och omkringliggande asiatiska länder som Hong Kong och Taiwan.

Soppan tillhör en fin etikett som iscensätts när den serveras under kinesiska banketter eller bröllop. Hajfenssoppa är en traditionell statussymbol med ett högt pris både för miljön och konsumenten. Precis som champagne används hajfenssoppan för att väcka positiv anda. Soppan förekommer dock i flera olika format. En del lite billigare och andra mycket dyra. Priset beror på fenornas textur och vilken haj som utgör hajfenssoppan. Själva hajfensoppan är smaklös från haj. Soppan smaksätts från kycklingbuljong eller någon annan buljong efter att ha kokat i 8-10 timmar.

Vad är då hajfenssoppa egentligen?
Till och börja med heter soppan "fiskfena" eller 魚翅 (yú chì) på Kinesiska och refererar faktiskt inte till haj. Detta kan faktiskt leda till problem då soppan i sig inte refererar till mer än blott "fisk". Nästintill alla kineser känner dock till att "yú chì" är gjort på hajars fenor. Lokalt råder det dock en del missuppfattningar om hur skadlig hajfenfisket är för hajar.

En del kineser tror till och med att hajfenorna som skärs av från hajarna växer ut igen. Hajfenssoppan har sin bakgrund i Ming Dynastin (1368–1644) och anses utgöra en av havets åtta kejserliga maträtter.

Då tillagning av hajfenssoppa involverar flera steg och kräver stor omsorg samt färdighet var hajfenssoppan under sin tidiga historia reserverad för ämbetsmän och kejsare. Idag är det lättare att tillaga sofistikerade kinesiska maträtter och många fler kan äta maträtten. Prepareringen och tillagningen av hajfenssoppa består av att man först avlägsnar fenans skinn. Många fenor säljs även med skinn på. I regel är det underdel av stjärtfena, bröstfenor och första ryggfenan som utgör ett intressant föremål för hajfensfiskaren. Resten av hajen slängs överbord, vilket motsvarar närmare 95-98 % av hajen. Det är enbart fenstrålarna (ceratotrichier), den yttersta delen av fenan, som används till hajfenssoppa. Fenstrålar fyller samma funktion som glasnudlar och kan ersättas av dessa. 

Pelagiska hajar som blåhaj, vitfenad oceanhaj, långfenad makohaj, makohaj, sillhaj, laxhaj, valhaj och vithaj utgör högintressant fångst då deras fenor är långa och breda. Numera fiskas även bentiska hajarter flitigt som har mycket små fenor eftersom deras pelagiska systerarter på många platser världen över försvunnit.

På flera platser världen över har pelagiska hajarter försvunnit i den grad att kommersiellt hajfensfiske inte längre är gångbart. En del hajfenor torkas och bleks, andras säljs frysta. Efter det att hajfenorna är flådda ångkokas de för att sedan tvättas flera gånger under ett antal dagar. Under denna preparering kan man forma om hajfenas form och fenan får stå i buljong och suga in smaken tills fenas textur är gelatinaktig. Priset och kvalitén på fenan bedöms efter storlek och tjocklek. Fenan kokas därefter en kort period eller ibland 8-10 timmar. Det sägs att det smakar ungefär som nudlar. Och precis som nudlar utan smaktillsats smakar det väldigt lite. Vissa beskriver hajfenssoppan som smaklös. Jag har själv aldrig smakat på hajfenssoppa och skulle inte rekommendera någon att köpa ens en skål hajfenssoppa med tanke på hur många hajar som slaktas under barbariska förhållanden på grund av hajfenssoppan.

Enligt kinesisk tradition ökar hajfenssoppan eller "yú chì" potensen hos män, hudens kvalité, minskar risken för hjärtsjukdomar samt ökar qi (en form av energi enligt traditionell kinesiska medicin). Det påstås även att hajfenssoppa förebygger cancer men det finns inga vetenskapliga studier som tyder på detta.

Däremot finns det ett protein i hajens kropp som heter squalamin vilket agerar mot blodkärlsbildning vilket cancertumörer efterfrågar då de växer. Squalamin är inget som förekommer primärt i hajens brosk. Squalamin är inte heller något som man kan dra nytta av från hajar genom att äta haj, squalamin måste introduceras intravenöst. Något som man även gjort under medicinska försöksstudier och vilket har visat att livmodercancer samt ljungcancer hejdats.

Enligt vetenskapliga studier innehåller hajfenssoppan däremot höga halter kvicksilver och tungmetaller vilket kan sterilisera män. Det är farligt att äta hajfenssoppa för gravida kvinnor eller för kvinnor som planerar graviditet. I USA har livsmedelsverket rekommenderat att man inte ska äta hajfenssoppa om man är gravid. Något som Livsmedelsverket i Sverige inte yttrat sig om och jag har till och med frågat Livsmedelsverket om frågan rörande hajfenor och hajfenssoppa. Tyvärr har jag inte fått något svar vilket inte anförtror mig särskilt stort förtroende för det svenska Livsmedelsverket.

Personligen tror jag att det kan vara skäligt att förbjuda hajfenssoppa i Sverige eller innehav av hajfenor samt försäljning av hajfenor. I flera amerikanska stater däribland Kanada, Kalifornien, Washington State, Oregon och Hawaii har man förbjudit innehav av hajfenor och försäljning av hajfenor. Även Guam och norra delen av Marianerna har också förbjudit innehav och försäljning av hajfenor.

Det är faktiskt så att hajfenor säljs till otroliga priser. I Hong Kong är snittpriset för hajfenor 6 000-7 000 kr/kg och är därför mer värdefullt än narkotika. En del stora hajarters fenor som valhaj kan vara värda omkring 200 000 kr.

Överfisket på hajar genom hajfenssoppa har långsiktiga konsekvenser för ekosystemet eftersom hela fiskenäringar med tillhörande kustsamhällen kan kollapsa. Detta sker när ekosystemet rubbas av hajarnas försvinnande. I fattiga länder som Sudan har hajfensfiske resulterat i organiserad brottslighet genom piratverksamhet utanför Röda Havet. Stora delar av detta ansvar bär delar av EU:s fiskeflotta som oreglerat fiskat utmed Afrikas kontinent. Framförallt den spanska fiskeflottan är drivande i hajfensfiske utanför för EU:s vatten. Spanska fiskeflottan är i stort är beroende av hajfensfiske då andra stora rovfiskar fiskats bort. 

​

Bifångst är ett annat problem för hajar och innebär att de fångas oavsiktligt. Detta sker genom olika fiskeredskap. I Sverige är det framförallt genom bottentrål som hajarter fångas genom bifångst. Detta kan ha stora konsekvenser för lokala populationer, framförallt för bottenlevande hajarter. 

​

Ett annat problem för hajar är troféfiske. Hajtänder och hajkäkar är eftertraktade.  Vissa arter som vithaj är mycket eftertraktade. Handel med CITES-listade arter sker i det dolda och käkar från vithajar försvaras därför i kassaskåp vid hajforskningsinstitut. En stor käke från en vithaj kan vara värd upp till en halv miljon kronor eller mer. En enskild tand från en vithaj kan vara värd tusentals kronor.