HAJAR

Det finns 543 arter av hajar. Långt ifrån alla hajar är stora rovdrivare. De största hajarna har anpassat sig till liknande nischer som bardvalar.

Världens största fisk och haj, valhajen Rhincodon typus kan nå en längd av 12 meter medan den minsta hajen, dvärgkäxan Etmopterus perryi inte blir större än 19 cm. Världens näst största fisk, brugden Cethorhinus maximus kan nå en längd upp till 10 m. Denna haj är liksom valhajen primärt en zooplanktonätare – en planktivor. Brugden förekommer utmed den svenska västkusten ner till Öresund medan valhajen är en tropisk och subtropisk fisk.

Vithajen Carcharodon carcharias är världens största rovhaj som existerar idag. Den har med sin maximala längd på 5,9 meter och en vikt över 2 000 kg, samt sin världsomfattande utbredning, en nisch i stil med en superpredator (toppredator i alla världshav). Ytterligare fyra stora rovhajar som växer till snarlik storlek förekommer, nämligen håkäringen Somniosus microcephalus, antarktisk håkäring Somniosus antarcticus, stillahavshåkäringen Somniosus pacificus och tigerhaj Galeocerdo cuvier, vilka alla troligen kan nå en längd av 6-7 meter eller mer, men ingen av dessa arter uppnår samma kroppsmassa som vithajen. Tigerhajen uppnår en vikt på ca 810 kg medan håkäringen uppnår en vikt på 775-1 400 kg. Håkäringarna föredrar kallare och djupa abyssiala vatten till skillnad från den ökända vithajen som visar sig nära ytvattnen i epipelagen och den neritiska zonen. Tigerhajen har positionerat sig i tropikerna och uppfyller en plats som toppredator i denna del av havet över i stort sätt alla tropiska oceaner. Håkäringen förekommer liksom brugden utmed vår svenska västkust och kan ibland fångas som bifångst i räktrål. Detta innebär att några av världens största hajarter förekommer i Sverige. Rapporterna om dessa stora hajar har dock successivt minskat från historiska nivåer.

Idag har en fjärdedel av världens hajar rödlistats av IUCN men omkring hälften av arterna förekommer det ingen forskning på när det gäller populationsuppskattningar. Därför vet vi inte hur mycket som finns kvar av ungefär hälften av världens hajar. Bland de arter som man lyckats uppskatta populationer för har de i regel minskat med mellan 80-90 % de senaste decennierna.

På grund av efterfrågan på hajfenor som används till hajfensoppa har många populationer minskat kraftigt. Det förekommer också ett stort hot mot hajar i form av bifångst. Detta är och har framförallt varit fallet för svenska arter. En del arter som makohaj, blåhaj och rävhajar fiskas hårt på grund av hajfenfisket och riskerar på sikt att fiskas bort. Hajfensoppan är ett stort problem för hajarnas överlevnad. Forskare misstänker att flera arter riskerar att dö ut på grund av hajfenfisket.