Sandtigerhaj

← Alla hajarter

Taxonomi

Biologisk beskrivning

Denna haj är en av de mest välstuderade hajarterna sedan den är en välfungerande akvariehaj. Den förekommer på flera platser över världen som en populär akvariehaj i fångenskap. Sandtigerhajen kan nå en maximal längd på 3,18 meter men de förekommer uppgifter om att sandtigerhajen skulle kunna nå hela 4,3 meter.

Denna haj förekommer kustnära vid ytan och ner till 191 meter djupt. De flesta föredrar ett djup på mellan 15-25 meter över sandbotten och undervattensrev, i grottor och liknande habitat. Under natten kan sandtigerhajen simma upp till ytan och svälja luft som den sedan använder som flytkraft för att sväva emot strömmen intill botten.

Under parningen samlas sandtigerhajen i stora aggregationer. Då sandtigerhajen samlas kring undervattensrev i aggregationer eller stim kan det förekomma upp till 20 sandtigerhajar över ett område och ibland upp till 80 stycken. Dessa samlingar kan även uppstå vid tillgång av föda eller vid födsel av ungar. I Australien är könen segregerade och migrationer mellan varmare och kallare delar av utbredningsområdet förekommer. Parning och födsel sker i de varmare delarna av utbredningsområdet.

Komplexa beteenden förekommer hos sandtigerhajen. Parningsbeteendet består av flera faser där honan och hanen använder bland annat bukfenorna för att signalera varandra om olika sexuella tillstånd. Parningen varar i ett par dagar och innebär att hannen biter tag i honans bröstfenor därefter vänder honan sin buk mot hanens buk för att hanens ena pelvisklaff skall kunna föras in i honans kloak under kopulationen.

Sandtigerhajen är ovovivipar med livmoderkannibalism i form av oofagi och adelfofagi, vilket innebär att det största och mest välutvecklade syskonet äter upp sina mindre utvecklade halvsyskon och helsyskon i varje livmoder. Modern kan ha parat sig med flera fäder och det är möjligt att halvsyskon äts upp framför helsyskon i första hand. Resultatet av denna adelfofagiska livmoderkannibalism är att enbart ett foster överlever i vardera av de två livmödrarna och hona föder därmed två ungar. Graviditeten varar i 9-12 månader, vid en längd på 17 cm försvinner gulesäcken hos fostren och en livskamp påbörjas där den största och hungrigaste av fostren slukar de mindre fostren som samtidigt slukar ännu mindre embryon och obefruktade ägg. Vid en storlek över 17 cm längd har fostren funktionella tänder, vid 26 cm längd kan de simma och äter andra syskon i livmodern. En hajforskare som undersökte en gravid sandtigerhaj blev anmärkningsvärt biten i handen av ett foster på 1 meters längd då innehållet i en av livmödrarna undersöktes. Ungarna är mellan 95- 105 cm längd vid födseln.

Honor blir gravida vartannat år med ett viloår mellan varje graviditet. En liknande reproduktionscykel förekommer sannolikt hos andra jättehajar Lamniformes. Hanar blir könsmogna vid 5-6 år och honor då de är över 6 år men sandtigerhajar kan bli över 17 år. Tillväxthastigheten är hög de 5 första åren men avstannar då hajen når över 10 år. Vid 16 års ålder är tillväxten i stort avstannad och hajen har i princip samma längd resten av livet. Då honor blir könsmogna har de nått en längd på 2,2 meter eller mer och hanar blir könsmogen vid ca 1,9 meters längd.

Denna hajart föredrar främst olika arter av benfisk som föda. Även andra hajar, kräftdjur och bläckfiskar ingår i födan, ibland även marina däggdjur i from av sjölejon och delfiner. Sandtigerhajen kan jaga sina byten kooperativt i stim, främst stimfisk och andra större fiskar. Detta genomförs av sandtigerhajar genom att de simmar runt ett stim för att tränga ihop stimfiskar. Sandtigerhajen slår stimmet med stjärtfenan för att sedan äta av fisken när den är ihopträngd. Sandtigerhajen tar även mindre hajar och rockor i olika former. Denna haj har en stor varierande föda men är främst piscivor.

Referenser

• Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
• Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
• Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
• Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
• Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
• Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
• Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel