Cigarrhaj

Isistius brasiliensis

← Alla hajarter

Taxonomi

OrdningSqualiformes
FamiljDalatiidae
SläkteIsistius
Artepitetbrasiliensis
ArtnamnIsistius brasiliensis
AuktorQuoy & Gaimard, 1824
Svenskt namnCigarrhaj

Biologisk beskrivning

Denna hajart har en sporadisk utbredning i tropikernas oceaner. Cigarrhajen är epipelagisk och förekommer ner till bathypelagen, mellan 85-3 500 meters djup. Det är dock svårt att bestämma hur djupt denna haj kan nå då den följer sina värdar och bytesdjur till stora djup som ektoparasit. Cigarrhajen har stora tänder i underkäken och svalg som fungerar som en sug, med specialiserade läppar för att upprätthålla sugmekanismen. Cigarrhajen biter runda köttsår i sina värdar efter det att den lockat till sig bytesdjuret med sina lysorgan. Undersidan av buken hos cigarrhajen är bioluminiscent och ger ett grönt sken. Troligen attraherar ljuset cigarrhajens värdar som försöker angripa cigarrhajen, då angriper i stället cigarrhajen sina värd och ovetande blir den potentiella predatorn bytet för den lilla parasithajen. Denna hajart livnär sig på valar och större pelagiska fiskar, även sälar kan ingå i födan. Jättemunhajen M. pelagiosär känd för att falla offer för cigarrhajens bett sedan denna haj har ett mjukt skinn. Även ett bett på en vithaj C. carchariashar fotograferat och anses vara ett troligt fall av ciggarhajangrepp. Under angreppet på värden snurrar cigarrhajen runt och sågar ut en köttkrater medan övertänderna krokar fast köttet då hajen snabbt frigör sig ifrån djuret. Angreppet går snabbt. Misslyckade angrepp kan ibland påträffas på delfiner och valar. Även ubåtar har angripits av cigarrhajen. Amerikanska militärens ubåtar har ett mjukt hölje kring skrovet som hajen kan skära igenom och orsaka kratrar på. Den kan också jaga byten i sin egen storlek, exempelvis bläckfiskar och kräftdjur. Troligen sväljer cigarrhajen sina egna tänder för att upprätthålla kalciumnivån i kroppen. Kalcium kan vara en bristvara i djuphavet. Vertikala migrationer under dygnet tycks förekomma hos denna art. Hajen simmar upp mot ytan under natten och simmar ner till djupare vatten under dagen. Den förekommer kring oceaniska öar, troligen som resultat av förekomst av värdar där. De dagliga vertikala migrationerna kan omfatta förflyttning på 2 000 - 3 000 meters djup upp och ner i vattenkolumnen. En oceansimmare har blivit angripen av cigarrhajen, med en djup köttkrater som följd. Det förekommer rapporter om tävlingssimmare som nypits och förlorat vävnad till mindre cigarrhajar. Cigarrhajen är dock inte livshotande men kan orsaka köttsår. Är aktiv och bits då den infångas. Dokumneterade fall där lik bits av denna haj förekommer från Japan och Hawaii. Levern hos cigarrhajen medför neutral flytkraft. Skelett är mer kalcificerat än hos andra djuphavshajar. Troligen har cigarrhajens vanor att agera värd på valar och andra djur i den övre delen av havet medfört att skelettet påminner om det hos epipelagiska hajar. Denna haj är ovovivipar med födsel av upp till 6-7 ungar. Den kan nå en längd på över 50 cm maximalt. Hanarna blir könsmogna vid 31-37 cm längd medan honor könsmognar vid 38-44 cm längd. Hanar blir minst 39 cm långa.

Referenser

  • Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
  • Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
  • Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
  • Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
  • Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
  • Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
  • Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel

FörfattareDavid C. Bernvi
Publicerad2026-06-10
KällaBernvi, D.C. 2006. Världens hajar Del 1 Jättehajar Lamniformes. Upl. 1. Caracal Publishing. ISBN: 9789197583305
Förslag på referering av denna artikelBernvi, David C. (2026). Cigarrhaj. Hämtad från /hajarter/isistius-brasiliensis [18/07-2026]