Pigghaj

← Alla hajarter

Taxonomi

Biologisk beskrivning

Pigghajen är den vanligaste svenska hajen och är fridlyst sedan 2011 i Sverige. Den förkommer utmed den svenska västkusten hela året om men på våren försvinner pigghajen delvis för att återkomma till sommaren igen i större grad. Utmed svenska vatten blir pigghajen sällan större än 120 cm, denna hajart kan dock växa och nå en längd på 160 cm med en vikt på hela 9 kg. Pigghajen kan simma in i Östersjön där den dock är mycket ovanlig. Vid Västervik har pigghaj infångats. Detta tyder troligen på att den har en viss tolerans till lägre salthalt under långa perioder. Denna haj kan mycket väl vara den vanligaste hajen i världen. Pigghajen förekommer i kalla och varmt tempererade vatten både kustnära och ute till havs. Den simmar oftast nära botten. Pigghajen kan simma ned till ett djup om 900-1 460 meter. Hajen är mycket nomadisk, oceanodromiska migrationer förekommer säsongsvis. Pigghajar är aktiva simmare men oftast ganska slöa i sitt simningsmönster. Ibland samlas pigghajar i stim om tusentals individer, dessa stim är ofta uppdelade efter kön och storlek. De förekommer stim med juveniler av båda könen, även vuxna individer kan förekomma i mixade stim av de båda könen. Tydligt segregerade stim hos pigghajen förekommer, bestående av könsmogna hanar, större icke könsmogna honor och stim med stora könsmogna honor. Hanarna brukar föredra grundare vatten än honorna. Gravida honor simmar oftast dock in till grundare vatten där de samlas i bukter och vikar för att föda sina ungar. Pigghajen kan man återfinna solitärt eller som följeslagare av anda mindre hajar som exempelvis olika arter av hundhajar Mustelus spp. Pigghaj Squalus acanthias. Illustration: David C. Bernvi, modifierad efter Compagno, Dando, Fowler, 2005. 63 Pigghajen kan förekomma i estuarier, den klarar brackvatten men överlever inte sötvatten mer än ett par timmar. Pigghajen kan avvika om massiv nederbörd inverkat över ett område. Troligen avviker den ej på grund av minskad salthalt till följd av stor nederbörd. Denna art föredrar en vattentemperatur mellan 7-8 °C upp till 12-15 °C . Den migrerar beroende på vattentemperaturen och kan under dygnet simma mellan olika djup för att uppnå optimala temperaturförhållanden. Säsongsvariationen av denna haj kan vara relaterad till vattentemperaturen. Pigghajen är ovovivipar med födsel av 1-20 ungar vid varje födelsetillfälle. Graviditeten varar upp till 2 år. Parningen sker troligen under vintern. Ungarna är 30 cm vid födseln och honorna simmar in mot grundare vatten under hösten. Ungarna föds mellan december och januari, då de föds simmar de ut med huvudet först ur moderns kloak. Födseln sker genom rytmiska kontraktioner hos honan som påminner om de hos däggdjur innan förlossning. Hanarna blir könsmogna vid 59-72 cm längd och honor vid 70-100 cm längd. Hanarna blir 83-100 cm långa maximalt. Åldersstudier tyder på att pigghajen kan bli mycket gammal och nå närmare en ålder av 75 år. Kanske kan pigghajen nå en ålder av 100 år. Pigghajens piggar är giftiga och kan orsaka irritation hos människor i form av inflammatorisk ödem. Pigghajen kan införa den bakre piggen i en predator genom att splattra vilt med stjärtfenan. Pigghajens föda består i stora drag av mindre fiskar, sill, sardiner och torsk. Bläckfisk, krabbor, räkor och andra kräftdjur sniglar samt havsborstmaskar. Maneter och kubmaneter kan också ingå i födan. Bland naturliga fiender förekommer en mängd andra arter av hajar och tandvalar. Pigghajen är en mycket vanlig haj trots det stora fisketrycket på arten. Pigghajen kan därför inverka i det marina ekosystemet genom ekologiska kaskadeffekter på flera platser världen över, varför den bör betraktas som en känslig hajart. Vilka ekologiska roller pigghajen har är dåligt undersökt men den är en mesopredator.

Referenser

• Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
• Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
• Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
• Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
• Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
• Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
• Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel