Idag medverkade jag på TV4 Nyhetsmorgon där jag berättade om de senaste hajangreppen i Västra Australien.
Jag har sammanställt data från Global Shark Attack File (GSAF) för Västra Australien och analyserat registrerade hajangrepp under perioden 1977–2026.
Resultatet visar både hur ovanliga hajangrepp faktiskt är och varför risken kan vara betydligt högre i vissa delar av världen än det globala genomsnittet. I världen sker i snitt 64,1 oprovocerade hajangrepp per år, och totalt cirka 9,0 dödliga hajangrepp per år, enligt GSAF för perioden 1977–2026.
Totalt 188 registrerade hajangrepp sedan 1977
Under perioden 1977–2026 finns 188 registrerade hajangrepp i Västra Australien i GSAF:s databas.
Av dessa var 29 dödliga och 153 oprovocerade. Det fanns också 7 provocerade hajangrepp, som exempelvis sker om hajen lockas in genom fiske. I övriga fall har annan eller ofullständig klassificering resulterat.
Det innebär att ungefär 15,4 procent av de registrerade angreppen var dödliga. Utslaget över de år som det finns registrerade data för motsvarar det ungefär 3,8 oprovocerade hajangrepp per år, varav cirka 0,7 var dödliga.
Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett genomsnitt över en lång tidsperiod (49 år). Vissa år har haft betydligt fler angrepp än andra.
I år 2026 har det hittills ägt rum 3 dödliga hajangrepp i Västra Australien, vilket är drygt tre gånger högre än snittet för dödliga hajangrepp i delstaten. I Australien totalt har det varit 5 dödliga hajangrepp. I hela Australien är snittet cirka 11,5 oprovocerade hajangrepp per år och cirka 1,9 dödliga hajangrepp per år under samma 50-årsperiod.
Dödliga hajangrepp 2026
- Nico Antic, 12-årig pojke – Nielsen Park, Vaucluse, Sydney Harbour, New South Wales, 18 januari. Tjurhaj.
- Steven Mattaboni, 38 – Horseshoe Reef, Rottnest Island, Västra Australien, 16 maj. Vithaj.
- Michael Jensz, 39 – Kennedy Shoal, Queensland, 24 maj, i samband med harpunfiske. Troligen tjurhaj.
- Daniel Turpin, 35 – Michaelmas Island, King George Sound, Västra Australien, 6 juni. Vithaj.
- Greg O'Neil, 63 – Sorrento Beach, Perth, Västra Australien, 18 september. Vithaj.
Hur stor är risken att bli angripen?
Om man relaterar antalet registrerade angrepp till befolkningen i Västra Australien får man en uppskattad risk på omkring 0,62 oprovocerade hajangrepp per miljon invånare och år. Om samma årliga risk används över en livstid på 73 år är risken att drabbas av ett hajangrepp cirka en på 16 146.
En på ca 16 146 blir hajangripna i Västra Australien
Det betyder dock inte att en person som bor i Västra Australien bokstavligen har en chans på 16 146 att bli hajangripen. Beräkningen är en statistisk uppskattning baserad på befolkning och historiskt antal registrerade angrepp.
Människor tillbringar dessutom mycket olika mycket tid i havet. En person som aldrig badar, surfar eller dyker har naturligtvis en helt annan exponering mot hajar än någon som tillbringar flera timmar i vattnet varje vecka.
Risken för dödliga hajangrepp i Västra Australien?
För dödliga hajangrepp blir siffran betydligt lägre. I Västra Australien motsvarar de registrerade dödliga angreppen ungefär 0,12 dödliga hajangrepp per miljon invånare och år. Om detta räknas om till en livstidsrisk på 73 år blir resultatet ungefär en på 86 263 personer.
Men även här måste siffran tolkas försiktigt. Den beskriver en statistisk risk utifrån befolkningen, inte risken för en specifik individ som vistas i havet.
Det finns dock en studie som undersökt detta för olika vattenbrukare. Enligt en studie av Peter Sprivulis, professor i akutsjukvård, från 2014 är risken för dödligt hajangrepp i Västra Australien specifikt 1 på 70 000 för surfare, 1 på 40 000 för dykare och 1 på 4 miljoner för badare. Varje år besöker 3,4-4,2 miljoner människor vattnet utanför Västra Australien och man kan därför förstå att risken att drabbas är ytterst liten.
Västra Australien sticker ut
När man jämför de australiska delstaterna blir Västra Australien särskilt intressant.
Baserat på det använda befolkningsunderlaget är Västra Australien den australiska delstat som har högst uppskattad risk för oprovocerade hajangrepp per invånare, med cirka 0,62 registrerade oprovocerade angrepp per miljon invånare och år i detta urval.
För dödliga angrepp ligger Västra Australien också högt i den australiska jämförelsen.
Det betyder inte att det är "farligt" att bada i Västra Australien. Det betyder att antalet registrerade hajangrepp i förhållande till befolkningen historiskt har varit högre där än i flera andra australiska delstater.
Sätter man det i ett globalt perspektiv är risken ännu mindre. I hela världen registreras i genomsnitt 64,1 oprovocerade hajangrepp per år under perioden 1977–2026, vilket motsvarar ungefär 7,9 angrepp per miljard invånare och år. Räknat på en livstid om 73 år blir den globala risken att bli oprovocerat angripen cirka en på 1 731 569. För dödliga hajangrepp är motsvarande siffror cirka 9 per år globalt, drygt 1 per miljard invånare och år, och en livstidsrisk på ungefär en på 12 356 226.
Vithajen dominerar statistiken
Vilka hajar är det då som ligger bakom angreppen? I GSAF-materialet är vithajen den vanligast identifierade arten, med 55 registrerade hajangrepp. Det är också främst vithajar mellan 3–4 meter i längd som ligger bakom hajangreppen. När vithajen uppnår 3 meter övergår den till att jaga marina däggdjur från att primärt ha jagat benfisk, hajar och rockor. Vithajen behöver därför lära sig jaga sälar och sjölejon, vilket tenderar att öka antalet hajangrepp för just denna kategori av vithajar.
Att vithajen hamnar så högt är inte särskilt överraskande. Västra Australien har stora populationer av vithaj och omfattande kustnära områden där människor och vithajar kan mötas. Därefter kommer kopparhaj med 9 registrerade angrepp, samt tjurhaj, tigerhaj och wobbegong med alla 7 angrepp vardera.
Samtidigt ska man vara försiktig med att dra slutsatsen att alla oidentifierade hajangrepp har orsakats av dessa hajarter. I 11 fall saknas artuppgift som varit inblandad.
Surfing är den vanligaste aktiviteten
Den aktivitet som oftast förekommer i materialet är surfing, med 51 registrerade hajangrepp. Därefter kommer badare/simmare med 24 hajangrepp, harpunfiske med 19 hajangrepp, fiske med 13 hajangrepp och snorkling med 12 hajangrepp.
En stor del av befolkningen i Västra Australien utsätter sig aldrig för den typ av exponering som krävs för att överhuvudtaget kunna bli angripen av en haj. En surfare som regelbundet befinner sig långt från stranden i gryning eller skymning har en helt annan exponering än en person som tar ett snabbt dopp vid en badstrand mitt på dagen.
Angreppen varierar över året
Det finns även en tydlig säsongsvariation i datan. Oktober är den månad då flest hajangrepp registrerats, med 24 hajangrepp. Av dessa var tre dödliga.
Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till säsongsvariationer, bland annat förändringar i vattentemperatur, hajarnas födosök och framför allt hur mycket människor vistas i vattnet. Under oktober blir det varmare i Australien och fler människor söker sig till havet och vattenaktiviteter. Det är lov från skolorna och många beger sig mot havet.
Ett större antal människor i havet innebär helt enkelt fler möjligheter för människor och hajar att mötas.
Har risken förändrats?
En särskilt intressant del av statistiken är förändringen över tid. Under 1980-talet registrerades 9 hajangrepp, varav inget var dödligt. Under 2020-talet har GSAF-datan däremot registrerat 66 hajangrepp, varav 11 dödliga. Det motsvarar en dödlighet på 0 procent under 1980-talet jämfört med 16,7 procent under 2020-talet.
Det betyder inte automatiskt att hajarna har blivit farligare. Däremot har vithajen fredats 1997 i Australien. Vithajens populationer har däremot inte ökat sedan 1980-talet. I Västra Australien ligger vithajspopulationen på okring 1 460 vuxna individer, med ett uppskattat intervall på 760–2 250 enligt Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO).
Skillnaden kan påverkas av många faktorer: antalet människor i vattnet, vilka aktiviteter som är vanliga, var människor vistas, rapporteringsgrad, förändringar i hajarnas utbredning och beteende samt hur hajangreppen registreras och klassificeras.
Hur farligt är det egentligen?
Hajangrepp är dramatiska händelser och ett dödligt angrepp får naturligtvis stor uppmärksamhet. Men statistiken behöver sättas i proportion. Även i Västra Australien, där antalet registrerade hajangrepp är relativt högt internationellt, handlar det om några få registrerade hajangrepp per år i en befolkning på flera miljoner människor.
Det är också viktigt att skilja mellan risken att bli hajangripen och risken att dö i ett hajangrepp. I det här materialet är den uppskattade livstidsrisken för ett oprovocerat angrepp cirka 1 på 16 146, medan den uppskattade livstidsrisken för ett dödligt angrepp är omkring 1 på 86 263 för Västra Australien. För den enskilda personen är den verkliga risken dessutom starkt beroende av hur, var och hur ofta man vistas i havet.
Statistik är inte samma sak som individuell risk
När vi säger att risken är exempelvis 1 på 16 146 räknar vi ut ett befolkningsbaserat statistiskt mått. Vi delar antalet registrerade händelser med en uppskattad befolkning och extrapolerar sedan över en livstid. Det är exempelvis mycket högre risk att bli hajangripen för män än för kvinnor.
Om statistiken
Sammanställningen bygger på Global Shark Attack File (GSAF) och omfattar registrerade fall i Australien – Västra Australien för perioden 1977–2026.
Urvalet omfattar alla arter, alla typer av incidenter och alla utfall. Uttaget gjordes 23 september 2026.
Risken räknas i tre steg. Först delas antalet hajangrepp under perioden med antalet år, så att man får ett snitt per år. Därefter delas snittet med befolkningen, vilket ger risken per miljon invånare och år – för Västra Australien 0,62 oprovocerade och 0,12 dödliga angrepp per miljon invånare och år. Till sist räknas livstidsrisken fram med en så kallad Poisson-approximation: 1 − e^(−årlig risk × 73), där 73 år är världens genomsnittliga medellivslängd. Resultatet uttrycks som ”en på X”, alltså hur många människor som statistiskt sett skulle behöva leva ett helt liv under samma förhållanden för att en av dem ska drabbas av dödligt respektive oprovocerad hajangrepp.
Statistiken har sammanställts och analyserats av David C. Bernvi / VithajSafari.se.
GSAF är en historisk incidentdatabas och registreringen av nya händelser kan förändras över tid. Särskilt siffror för innevarande år bör därför betraktas som preliminära.
Källa: Global Shark Attack File (GSAF).