Idag medverkade jag i TV4 Nyhetsmorgon. Jag pratade om hur Google tillsammans med Wild Dolphin Project i Bahamas just nu knäcker koden för hur delfiner kommunicerar.
Delfiner har en mycket hög intelligens. För att jämföra hjärnans storlek mellan arter kan man använda något som kallas för encefaliseringskvot (EK). Det är en kvot mellan kroppsvikt och hjärnvikt. Om man sedan plottar många av världens däggdjur i en graf bildas en trendlinje som visar om hjärnans massa är högre eller lägre än genomsnittet.
- En art med EK = 1 har exakt den hjärnstorlek som förväntas för ett genomsnittligt däggdjur av den kroppsstorleken.
- En art med EK > 1 har en större hjärna än förväntat.
- En art med EK < 1 har en mindre hjärna än förväntat.
Om man jämför med andra däggdjursarter har exempelvis flasknosdelfiner ett EK på 5,3 medan vi människor har ett EK på 7,8. Det innebär att vi människor har 7,8 gånger större hjärnmassa än vad som är förväntat hos däggdjur generellt. Och för flasknosdelfiner är hjärnan 5,3 gånger större än för ett generellt däggdjur. Detta kan jämföras med en hund som har ett EK på 1,2. En hund säger man generellt har samma kognitiva förmåga som ett 3-årigt barn. Vilken kognitiv förmåga har då en flasknosdelfin? Är det 5,3 x 3 år? Nej, så enkelt är det inte. Och begreppet intelligens i sig är ett ganska trubbigt mått på kognitiv förmåga.
Kanske kan delfinernas kommunikationsförmåga ge oss en ledtråd om deras kognitiva förmågor. Med hjälp av AI kan vi nu kartlägga delfinernas klickljud och visslingar som bildar fonemer, enkla ljudenheter som i sin tur bildar sammansatta mönster vilka kan likställas med ord.
Ett fonem i mänskligt språk motsvarar en bokstav, som s, a eller någon annan bokstav i vårt 29-bokstäver långa alfabet. Vad AI just nu gör genom DolphinGemma är att ta fram ett fonemiskt alfabet. Genom AI:ns Large Language Model systematiseras fonemernas kombinationer, mönster och strukturer. Detta kallas för syntax. Det är språkets mönster.
Delfinerna kan producera tre typer av ljud. Visslingar för kommunikation mellan individer, klick för ekolokalisering likt ett ultraljud och snabba pulserande klick som används vid intensiv social kommunikation.
Vi kan ännu inte veta exakt vad delfinerna säger. Mönster är en sak, betydelse en annan. Delfinernas semantik kartläggs också. Med hjälp av DolphinGemma kan vi förstå vilka fonemer som med största sannolikhet kan kombineras och i vilken ordning de kan presenteras. Och med hjälp av video kan vi sedan börja förstå vad dessa fonemer har för betydelse. Vissa visslingar har man kunnat koppla till namn, delfinerna döper varandra till olika namn som kallas för signaturvisslingar. De har också namn för sargassotång exempelvis. Så det finns ett vokabulär.
I realtid kan vi med hjälp av AI lyssna av vad delfinerna säger och skapa förståelse för deras språk.
Forskarna har utvecklat ett användargränssnitt för att kommunicera med delfinerna som de kallar för CHAT (Cetacean Hearing Augmented Telemetry). Med hjälp av CHAT-boxen som sätts på en marinbiologs bröst kan delfinernas visslingar och andra ljud fångas upp och i realtid översättas med hjälp av AI till kända ord på engelska som marinbiologen hör i sitt headset. Samtidigt kan marinbiologen trycka på 8-12 knappar och sända ut syntetiska delfinvisslingar för att signalera olika typer av objekt, marinbiologers delfin-namn och kända delfiners namn.
Det är en mycket spännande forskning som genom AI:ns snabba utveckling snart kommer innebära att vi inom en snar framtid kommer att kunna prata med delfiner. Detta öppnar upp för möjlighet till bättre djurskydd och djurvälfärd, bättre förståelse av havets ekosystem och bättre naturvård. Det kan också öka vår förståelse av främmande språk och förändra vår förståelse för vad intelligens är.
Om AI kan hjälpa oss att förstå vad andra arter säger handlar det inte bara om att prata med djur. Detta kan ge oss nya verktyg för djurskydd och miljöövervakning och samtidigt bredda vår bild av vad intelligens och språk är.