Långfenad makohaj

← Alla hajarter

Taxonomi

Biologisk beskrivning

Den långfenade makohajen eller långfenade makrillhajen är snarlik den vanliga makohajen Isurus oxyrinchus och är liksom sin nära släkting epipelagisk i tropiska och varmt tempererade hav. Troligen är den mer av en mesopelagisk art. Detta är svårt att bekräfta men dess morfologi antyder till ett liv som djuphavsform i den öppna oceanen. Färgen kan vara mörk eller svart på större individer och svartfläckig på undersidan av huvudet. Lite är känt om denna haj. Dess artepitet antyder till att den är ovanlig, "paucus" betyder lite eller få.

Den är ovovivipar med livmoderkannibalism. Ungarna äter de obefruktade äggen och är större än de hos makohajen I. oxyrinchus. Detta kan antyda till att den långfenade makohajen kan bli större än den vanliga makohajen I. oxyrinchus. Vid födseln är den långfenade makohajsungarna 90-120 cm långa, honorna föder mellan 2-8 ungar åt gången. Troligen närmar sig honorna kusterna när de föder ungarna. Långfenad makohaj kan nå en maximal längd på 4,17 m, troligen blir de dock större än vad det finns uppgifter att verifiera. Uppskattningsvis når denna ovanliga hajart närmare 5 meter i maximal längd.

Födan består sannolikt av stimfisk och pelagiska bläckfiskar. Svärdfiskspjut har återfunnits i magen hos långfenad makohaj. Man vet inte hur viktig svärdfisk Xiphias gladius kan vara för denna hajarts föda. Hos makohajen I. oxyrinchus är svärdfisk en huvuddel av födan hos större individer.

Denna hajart är också endotermisk, hur hög kroppstemperatur ovan det omgivande vattnet den har är dock oklart. Muskulatur, ögon, hjärna och sidlinjen har förhöjd kroppstemperatur. Endotermin är inte lika välutvecklad som hos andra kungshajar Lamnide.

Den långfenade makohajen påminner om den vitfenade oceanhajen Carcharhinus longimanus och blåhajen Prionace glauca i kroppsform. Dess jaktbeteende är troligen snarlikt och inte lika aktivt som hos makohajen I. oxyrinchus som mycket högaktivt jagar bytesdjur och troligen är den snabbaste hajen.

Referenser

• Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
• Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
• Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
• Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
• Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
• Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
• Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel