Makohaj

← Alla hajarter

Taxonomi

Biologisk beskrivning

Makohajen eller makrillhajen är en snabb haj som kan uppnå hastigheter upp emot 50-72 km/h i vattnet. Den kan hoppa upp till 5-7 meter upp i luften då den krokas i spektakulära ytsprång och är troligen världens snabbaste hajart. För att hoppa 6 meter upp i luften krävs en fart 39,6 km/h från en makohaj. Det är mycket snabbt och det råder stor oklarhet om hur snabba dess hajar egentligen är. Det är svårt att mäta och beräkna hur snabbt de simmar. Forskning utanför Nya Zeeland på makohaj visade att en liten juvenil makohaj på 1 meters längd accelererade på 2 sekunder upp i en otrolig fart. Den accelererade över ett avstånd på 30 meter vilket resulterade i att hajen skulle nått upp i en fart på hela ca 110 km/h!

Makohajen är endoterm. Den har högre kroppstemperatur i muskulaturen, hjärna, ögon, och sidlinjen. Detta höjer denna hajs jaktkapacitet både fysiologiskt och mentalt. Muskulaturen i makohaj har en temperatur på 1 till 10 °C över omgivande vattnets temperatur. Denna endotermiska fördel är användbar för att smälta maginnehåll snabbt och för att ge ökad metabolism vilket medför ökad perceptionen då hajen dyker ned till djupare vatten eller simmar på högre breddgrader i kallare vatten. Mätningar visar att då vattentemperaturen är ca 15 °C har makohajen en kroppstemperatur på mellan 19-25 °C. I 27 °C vatten har den 27-29 °C kroppstemperatur. Detta medför en predatorisk fördel över kallblodiga bytesdjur vilka inte kan uppnå samma konstanta aktivitetsnivå som makohajen då temperaturen sjunker i det omgivande vattnet.

Denna haj är relativ vanlig i förhållande till de övriga hajarna i familjen Kungshajar Lamnidae. Den är delvis kustnära och förekommer ute till havs. Makohajen är epipelagisk och förekommer främst i tropiska vatten men även i varmt tempererade områden med en preferens för vattentemperatur ner till 16 °C. Makohajar kan påträffas från ytan ner till 500 meters djup. De flesta föredrar ett djup ner till 20 meter och en vattentemperatur av 20- 21 °C.

Hajen migrerar troligen stora avstånd. Makohajar har simmat över Atlanten från Nordamerika till Europa. Troligen följder dessa hajar Golfströmmen och på kallare breddgrader tenderar de att följa varma vattenmassor. I Norge har makohajar fångats och de kan troligen även ta sig in till norra Bohuslän. I skrivande stund har dock ingen makohaj rapporterats i Sverige. Makohajar är typiska fiskätare och föredrar byten under sin egen storlek. Större individer bryter detta mönster genom att angripa svärdfiskar Xiphias gladius och andra större byten som är nästan eller lika stora som makohajen själv. Svärdfisken kan utgöra en viktigt del av makohajens föda då den blir vuxen. I de flesta fall är födan dock mindre än hajen, oftast väsentligt mindre och innefattar mindre simfisk eller större fiskarter. Även segelfisk Istiophorus spp. ingår i födan och andra hajar som blåhaj Prionace glauca hammarhajar Sphyrna spp. och revhajar Carcharhinus spp. samt en del batoider. Bläckfiskar är också en del av makohajens föda. Havssköldpaddor Cheloniidae kan utgöra föda för denna hajart, detta är dock något osäkert men rester efter havssköldpaddor har funnits i maginnehållet på infångade makohajar. Stora makohajar fångar ibland mindre delfiner Delphinidae och fengångare Otariidae har hittats i maginnehållet. Då hajen växer över 3 meter blir de främre tänderna i överkäken bredare och troligen bättre lämpade för större bytesdjur som marina däggdjur. Makohajen har aldrig observerats äta på döda valkadaver men kan troligen också till viss del vara en asätare. De smala tänderna tillåter troligen dock inte samma möjlighet som vithajen C. carcharias har för att lossa stora stycken kött från as eller större fällda bytesdjur.

Makohajen jagar oftast sina byten vid eller nära ytan. Makohajen kan mycket väl jaga sina byten på eller nära botten också.

Makohajen har få naturliga fiender. Vithaj C. carcharias har återfunnits med makohaj i maginnehållet och flera makohajar har hittat med bilmärken eller andra tecken efter aggression från vithaj. Späckhuggare Orcinus orca är ett annat potentiellt hot mot denna art. Svärdfiskar X. gladius har lämnat sina avbrutna spjut i makohajar, troligen är dessa ett resultat av självförsvar från svärdfiskarna. Då makohajen jagar svärdfisk är det möjligt att de båda parterna fortlöper i en väldig karusell där svärdfisken jagar makohajen för att oskadliggöra den innan makohajen sätter tänderna i svärdfisken. Otroligt nog återfinnes makohajar med svärdfiskspjut inbäddade i buken gång på gång och hajen överlever sådana skador.

Beteendet hos makohajen kan vara aggressivt. Denna haj kan i korta rusher sätta far mot dykare för att i sista sekund vända av. Troligen är detta ett varningstecken. Makohajen har angripit människor. Det är dock ovanligt att denna haj påträffas i samband med mänsklig aktivitet. Makohajen kan gapa då den simmar i närheten utan någon födostimulans, så som vithajen

gör och även andra hajar. Detta gapande betraktas som ett hot och är känt hos vithajen som hotbeteendet ”gapning”. Makohajen har också ärr och sår över kroppen vilket antyder till liknande beteende som vithajen uppvisar. Även parningsbeteendet är troligen snarlikt. Ett annat beteende hos makohajen som kan vara ett tecken på aggressivitet är snabba mindre ytsprång vid ytan eller rusher vid ytvattnet som sker i cirklar om figuren 8. Denna haj är ovovivipar med livmoderkannibalism där fostren äter de obefruktade äggen, det vill säga oofagi. Honan brukar föda 10-18 ungar åt gången men kan föda hela 25-30 stycken åt gången. Ibland föds bara 4 stycken ungar. Födseln sker i slutet av vintern fram till midsommar. Parningen sker under hösten. Graviditeten varar i 15-28 månader och reproduktionscykeln vara i 3 år. Efter graviditeten är honan inte intresserad av parning och blir inte gravid för än ett år efter den senaste graviteten. Ungarna är 60- 70 cm långa vid födseln.

Makohajen kan bli åtminstone 18 år och kanske upp till 45 år gammal. Då hajen blir könsmogen är den mellan 7-8 år. Det har föreslagits att makohajen når vuxen storlek vid 4,5 år för hanar och för honor vid 7 år. Hanarna blir könsmogna vid en längd på ca 2 meter och blir minst 3 meter i maximal längd. Honor blir könsmogna vid ca 3 meters längd och blir maximalt ca 4 meter långa.

Referenser

• Bernvi, D.C. (2006). Världens hajar. Del 1, Ordning jättehajar Lamniformes. Caracal Publishing. s. 82.
• Bernvi, D.C. (2007). Världens Hajar Del 2 Ordningarna Matthajar Orectolobiformes & Tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Caracal Publishing. s. 90.
• Bernvi, D.C. (2014). Vithajen Carcharodon carcharias. Caracal Publishing. s. 840.
• Bernvi, D.C. (2018). Guide till världens hajar. Caracal Publishing. s. 285.
• Compagno, LJV, (1984). FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes. FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655. Rome: FAO.
• Compagno, L.J.V. (2001). Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Volume 2. Bullhead, mackerel and carpet sharks (Heterodontiformes, Lamniformes and Orectolobiformes). FAO species catalogue for fishery purposes No. 1, Vol. 2. Rome: FAO. 269 pp.
• Compagno LJV, Dando M, Fowler S. (2005). A field guide to the sharks of the world. HarperCollinsPublishers, Pp.368.

Om denna artikel