Späckhuggare jagar vithaj

David C Bernvi i TV4 Nyhetsmorgon om späckhuggare som jagar vithaj.

Igår medverkade jag i TV4 Nyhetsmorgon angående en ny studie som visar hur späckhuggare jagar vithaj i Mexiko. Och idag medverkade jag även i ett klipp i Aftonbladet om samma ämne.

Den nya studien visar att späckhuggare har specialiserat sig på att jaga juvenila vithajar utanför Mexiko i Californiaviken. Det rör sig om vithajar som är 2–2,5 meter långa som jagas av en grupp av 5 späckhuggare. Späckhuggarna har filmats med drönare 2020 och 2022 i Mexiko när de jagar vithajar. Det är en grupp av späckhuggare som kallas för Moctezuma-gruppen som också är specialister på att jaga hajar och rockor i tropiska delen av Stilla Havet som man tror bär ansvaret för angreppen.

David C. Bernvi i studion på TV4 Nyhetsmorgon.

Späckhuggarna jagar upp vithajen till ytan och biter tag i sidan eller i bröstfenorna för att sedan vända vithajen upp och ned. När vithajen vänds upp och ned försätts den i tonisk immobilitet. Et kramplikande tillstånd som förekommer hos hajar. Sinnesintrycken sätts ur spel och även troligtvis smärta. Hajforskare brukar vända hajar upp och ned för att sätta in akustiska sändare i buken genom att göra ett snitt i buken. De kan sedan sy ihop hålet utan att hajen reagerar.

Späckhuggarna har upptäckt denna akilleshäl för vithajen och dessutom är bukens tjocklek mycket tunn, upp till 10 gånger tunnare än resten av bukväggen. Späckhuggare kan därför bita hål i buken för att komma åt den energirika levern.

Levern är vithajens energireserv och innehåller olika typer av oljor. Squalen är en av de viktigaste oljorna. Levern fungerar även som hajens flygorgan. Levern utgör mellan 10–27 % av kroppsvikten hos vithajen (ovanligt över 20 %). En stor vithaj kan därför bära på en enorm lever som väger över 200 kilogram.

Observationer av späckhuggare som jagar vithaj har tidigare skett i Kalifornien och Sydafrika. I Australien och Sydafrika har kadaver från vithaj spolats upp med bitmärken från späckhuggare. Att jaga hajar och speciellt vithajar är dock en specialisering som späckhuggare lär sig lokalt. Kunskaperna förs sedan över från generation till generation mellan späckhuggarna. I Sydafrika tycks späckhuggarna angripa de största vithajarna då dessa bär på störst lever.

Späckhuggare började jaga vithajar 2017 i Sydafrika och sedan dess har vithajarna förflytta sig öster ut i Sydafrika. Mycket tyder på att späckhuggarnas närvaro skrämmer bort vithajar från habitat som de annars föredrar som sina jaktmarker. Burdykningen med vithaj i Sydafrika har som resultat dramatiskt minskat vid områden som tidigare var populära bland hajdykare.

Även valhajar, brugd, tjurhaj, makohaj och kopparhaj, tagghajar samt kamtandhajar jagas av späckhuggare på detta sätt.  

Vithajsforskaren Alison Towner är ledande i forskningen kring späckhuggare som angriper vithajar. Hon har tidigare publicerat ett flertal artiklar om ämnet:

Towner et al. (2022) Direct observation of killer whales preying on white sharks and evidence of a flight response.

Towner et al. (2022) Fear at the top: killer whale predation drives white shark absence at South Africa’s largest aggregation site

Towner et al. (2024) Further insights into killer whales Orcinus orca preying on white sharks Carcharodon carcharias in South Africa

Towner et al. (2025) Genetic Evidence of Killer Whale Predation on White Sharks in Australia