Tigerhajen är tillsammans med den vitfenade oceanhajen C. longimanus, tjurhajen C. leucas och vithajen Carcharodon carcharias en av de farliga hajarna. Den kan vara farlig för mänsklig marin aktivitet och bör hållas under uppsikt. Åtminstone ca 110 hajangrepp har bekräftats var av en tredjedel slutat i dödlig utgång.
Tigerhajen är ganska vanlig, både kustnära och ute till havs pelagisk i varmt tempererade och främst tropiska zoner. Tigerhajen kan simma ner till ett djup på minst 140 meter och tycks föredra turbida områden nära kusterna. Den har påträffats i estuarier, i laguner och vid korallrev med atoller.
Tigerhajen är främst nattaktiv och spenderar mestadels dagen på djupa vatten. Under skymningstimmarna kommer den mycket nära land och kan simma i meterdjupt vatten för att komma in i laguner och estuarier där den jagar.
Stora tigerhajen jagar under natten oftast vid ytvattnet eller nära kusterna som i laguner eller vikar, även hamnar. De yngre och mindre individerna kan observeras på dagtid vid grunda vatten. De är också dessa individer som givit upphov till tigerhajens trivialnamn. De juvenila och subadulta tigerhajarna har ränder utefter ryggen och ovansidan som försvinner då hajarna växer sig större och blir vuxna. Vuxna tigerhajar kan vandra över oceaner och är mer oceaniska än juveniler som tenderar att förekommer i kusthabitat. Tigerhajen förekommer oftast kring oceaniska öar eller där kontinentalbranten är djup och lutar kraftigt. Kring Hawaii har forskning visat att tigerhajen täcker ett område på ca 100 kvadratkilometer regelbundet.
Unikt för denna revhaj är dess ovovivipari. Den är den ända hajen i denna familj som är ovovivipar och föder 10-82 ungar per gång vilket är väldigt många. Antalet ungar varierar beroende på honans ålder och storlek. Ungarna är vid födseln 51-76 cm långa.
Graviditeten varar troligen något över ett år. Honan föder sina ungar under våren och sommaren. Under våren sker troligen även parningen. Könsmognad uppnås efter 4-6 år och maximal livslängd är minst 12 år.
Hanar blir könsmogna vid 2,3 - 2,9 meters längd och honor vid 2,5-3,5 meters längd.
Födan hos tigerhajen är extremt bred och kan bestå av ett stort mångfald bytesdjur. Dess breda utbredning har medfört en opportunistisk anpassning till potentiella födokällor. Till följd av detta kan tigerhajen vara en farlig haj för människan.
Tigerhajen genomgår ett ontogenetiskt födoskifte till större bytesdjur bestående av reptiler, fåglar och bardvalar. Döende eller döda bardvalar ätas av tigerhaj. Tigerhajar under 2 meter jagar främst rockor och benfiskar.
Andra levande marina däggdjur som sälar, sjölejon, delfiner och tumlare jagas av denna hajart. Havssköldpaddor kan vara en viktig del av födan för denna haj, åtminstone vid vissa delar av dess utbredningsområde. En mängd olika fiskar ingår som föda bland annat såghajar Pristiophoriformes, havsänglar Squatiniformes,
hammarhajar Sphyrna spp., stingrockor Dasyatis spp., örnrockor Myliobatidae och ett flertal benfiskar.
Sjöfåglar i form av albatrosser Diomedeidae och säkerligen ett flertal andra arter därtill kan förefalla som föda. Vid Franska fregattreven norr om Hawaii jagar tigerhajen unga laysanalbatrossar Phoebastria immutabilis som lär sig flyga. När laysanalbatrossarna
hamnar i vattnet angriper tigerhajen. Havsleguaner Amblyrhynchus cristatus och bläckfiskar ingår också i födan.
Tigerhajen tenderar till att sluka en mängd kuriositeter och har benämnts som havets soptunna. Den är troligen den mest opportunistiska av alla hajar. I flera fall tycks tigerhajen prova på att sluka lite vad som helst. Mänskliga kvarlevor har hittats som maginnehåll och angrepp på människor förekommer årligen.
Tigerhajen har rapporterat nå en otrolig längd på 9,1 meter. Dessa uppgifter går dock inte att bekräfta. Tigerhajar över 5 meter eller omkring denna längd är ovanliga. Trots detta är tigerhajen onekligen en av världens största rovfiskar tillsammans med vithajen
C. carcharias och håkäringarna Somniosus spp.. Maximal längd rapporterad till 7,4 meter vilket är större än vithajen. Trots detta är inte tigerhajens storlek av samma kaliber som vithaj C.carcharias eftersom vithajen kan väga över 2 ton medan tigerhajen kan uppnå till 807 kg i vikt.
Tigerhaj Galeocerdo cuvier.
Illustration: David C. Bernvi, modifierad efter Compagno, Dando, Fowler, 2005.
Klass: Hajfiskar Elasmobranchii
Ordning: Ögonlockhajar Carcharhiniformes
Familj: Revhajar Carcharhinidae
Släkte: Galeocerdo
Artepitet: cuvier
Auktor: Péron och Lesueur, 1822