.png)
Idag släpps min nya bok "Vithajen i Medelhavet". En sakprosa som tar ett historiskt och biologiskt perspektiv på vithajen med Medelhavet som fokuspunkt. I denna bok berättar jag om hur vithajen under medeltiden var ett ökänt havsvidunder för att senare utvecklas till en så kalla människoätare. Känd i Tyskland som "Menschenfresser".
Bilden av vithajen har förändrats sedan 1500-talet då den franska läkaren Guillaume Rondelet beskrev fisken för första gången utförligt. Carl von Linné skulle beskriva vithajen som en art först under 1700-talet. Då som Squalus carcharias. Idag är vithajen känd som Carcharodon carcharias och har fortfarande ett rykte om sig om att vara människoätande. Mycket om vår tidiga uppfattning om vithajen består än idag.
I denna populärhistoriska och populärvetenskapliga bok fördjupar vi oss i huruvida vithajen äter människor eller ej. Hur vithajen fungerar biologiskt. Om den kan komma till Sverige på grund av klimatförändringar.
Framför allt läggs fokus på var i Medelhavet som vithajen förekommer. I boken finns en karta över var hajangrepp från vithajen ägt rumt.
Det här är en bok som passar för den som är historieintresserad och intresserad av djur och natur. Det är många som årligen besöker Medelhavet under sin semester. Trots detta är det få som känner till att några av världens största vithajar fångats i Medelhavet. Hajangrepp från vithaj är också rapporterade i många länder som utgör populära badorter.
Jag berättar även om min egen forskning på vithajen i Sydafrika och om hot mot vithajen. Jag redogör för ett antal historiska hajangrepp utförda av vithajen och berättar hur ett hajangrepp kan undvikas eller avstyras.
Baksidan text nedan:
När hajens vita buk öppnades påträffades ett huvudlöst lik. Den huvudlösa mannen var en soldat. År 1543 beskrev den franske läkaren Guillaume Rondelet en haj av enorm storlek. Hajen beskrevs under namnet Lamia. Den enorma fisken fångades utanför Marseille i Frankrike. Munnen visade sig vara fylld med sågkantade triangulära tänder stora som knivar men vita som elfenben. Över 400 år senare skulle vithajen beskrivas som människohajen, en mördarmaskin på jakt efter människokött utmed världens badstränder. Världens största vithaj fångades 1956 i Medelhavet utanför franska rivieran. Denna haj är idag bevarad och har en kroppslängd på 5,9 meter. Vikten var 2 ton. Detta är en massiv vithaj. Vithajen (Carcharodon carcharias) är världens största rovfisk. De meterbreda käkarna tillåter vithajen att sluka det mesta. Trots att miljontals människor årligen vistas i vithajens habitat världen över sker mycket få hajangrepp. När hajangrepp sker får de oftast stor uppmärksamhet. Få känner till hur ett angrepp från en vithaj kan undvikas. I denna bok får vi veta hur, var och när vithajen angriper och vad du kan göra för att mota bort en vithaj. Vithajen är en naturlig del av Medelhavet. En inhemsk population förekommer i Medelhavet som urskiljer sig genetiskt från andra vithajspopulationer i resten av världen. Det är okänt hur många vithajar som finns i Medelhavet. Icke desto mindre har några av världens största vithajar fångats utanför Mallorcas badstränder. Under 1800-talet och tidigt 1900-tal var vithajen vanlig i Medelhavet. Vithajen var tillräckligt mångtalig att den harpunerades för dess kött. Världens första hajnät installerades i Kroatien för att hindra vithajar från att angripa människor. Vithajen har oftast fått fungera som en stereotyp för alla hajar. Skildringar där vithajen porträtteras som en mördarmaskin är långt ifrån sanningen. Här kastas ljus på vithajens dåliga rykte. Missuppfattningar som ännu förekommer åskådliggörs och bekämpas med faktaunderlag. Marinbiologen David C. Bernvi har genom vithajsforskning i Sydafrika samlat på sig en lång erfarenhet om hur världens största rovfisk fungerar. Han har varit drivande i frågor rörande införandet av skyddslagstiftning av hajar i Sverige.
Comments